Mina lampskärmar

Nu ska ni få en närmare titt på mina lampskärmar!

Den första består av ganska tunna och skira spetsdukar:

Som ni ser så är det inte mycket tjocka skarvar. Det beror på att jag har sytt fast alla spetdukar i varandra, och dragit ut dem så att de sitter tajt mot lampstommen.
Allt är handsytt, och jag har bara använt textillim på nåt enstaka ställe.

Ovanstående lampa består också av en spetduk. Jag har för mig att det var en stor spetduk med ett stort hål i mitten som jag sträckte ut. Jag sydde fast den i det vinröda garn som jag har lindat nedankanten med (faktiskt återbrukat från en tröja).

Och lampa nummer tre, vad består den av?

Mina gamla strumpbyxor!
Jag hade ett par strumpbyxor som jag fick en gång, och som jag knappt har använt. De hade denna härliga färg, som passade perfekt i syrummet. Toppen!
Med lite loppis-bollfrans och bomullsgarn blev det perfekt.

Såhär fula var lampskärmarna innan:

Men såklart var stommarna ursnygga :-)
Jag slaktade det gamla tyget och bättrade på dem med lite sprayfärg innan jag satte igång.
Och nu ser de alltså ut såhär:

Jag är väldigt nöjd faktiskt. Det är lite jobb, särskilt med den första typen av lampskärm. Det blir väldigt mycket dra och sy, dra och sy, men det är superkul!
Men vet ni vad det häftigaste av allt är?
Att alla de spetsdukar som jag har använt är sådana som jag har ärvt av gamlamormor/farmor/mormor.
Jag ville hålla mig till dem, för jag tycker det är en häftig känsla att ha använt resultatet av deras flitiga handarbetande till något helt nytt, som jag kan ha i mitt eget hem och njuta av!

Möbelfix i syrummet

Idag tänkte jag visa några möbler som jag fixade till och målade under renoveringen av syrummet.

Vi hade en vedkorg redan innan, som såg ut såhär:

Det är alltid lika spännande att kolla in saker som inte står där de borde...

Efter lite fix blev det såhär:

Jag målade hela vedkorgen vit, och så skruvade vi dit extra ben, så det går att dammsuga under (i det här huset är vi praktiska ;-) hihi).
Jag använde samma dyna som innan, men jag plockade bort alla knappar.
Sen tvättade jag hela dynan i maskinen, och då blev tyget ganska slätt igen.
Och så plockade jag fram ett loppistyg som jag älskar, och sydde en ny dyna. Den är lätt att ta av och tvätta om man behöver.
Lite kuddar piffar ju till det extra, och fler kommer...

Sådär ja, det blev en ny möbel med relativt lite jobb, och lite pengar.

Nästa grej är det lilla jalusi-skåpet som jag har LP-skivor i.
Såhär såg det ut innan:

Det är faktiskt från Kinnarps, så det är rejäla grejor.
Tror jag betalade 30 kronor för det.
Sen tog jag fram samma rosa färg som jag har haft till både den rosa pallen och den rosa beställningen.
Okej då...jag har haft den på fler ställen också...men den e fin :-)
Några strykningar senare var den mycket snyggare:

Mitt arbetsbord har ni ju sett i syrummet, men såhär såg det ut innan:

Det var en ljusgrå perstorps-platta (och nej inte den snygga virrvarr).

Eftersom bordskivan har varit i skolmiljö så var det en hel del repor i den. Dessutom tyckte jag inte att trä-kanten var så fin.

Så till sist bestämde jag mig för att måla den helt vit.

Det är jag nöjd med!

Men jag kommer nog att få slipa ner den ordentligt och måla om den någon gång, för färgen har skavts av på några ställen.

Till sist ska jag bara visa vad som kan hända ibland när man målar...

Haha! Men jag älskar Ebbe ♥

Älskade mor ♥

Jag älskar min mor.
Mor är min bästa kompis.
Mor är världens finaste mor.

Mor är sjuk.
Mor är mycket sjuk.
Och jag är livrädd.
Och nu känner jag att tårarna kommer. Men jag måste skriva detta ändå.

Nu i oktober är det återigen dags för rosa bandets kampanj.
Jag känner att jag måste göra något.
För mor har bröstcancer.
Hon fick det för 7 år sedan först. Sen var det lugnt trodde vi.
Men det var det inte.

Så nu har jag bestämt mig.
Jag ska sy ett rosa täcke, en tjock och fin lekfilt till en liten person.
Sen ska jag ha en liten auktion här hos mig, och hoppas att många (eller någon) vill bjuda.
Sen kommer hela den summan att gå till rosa bandet och cancerfonden. Frakten står jag själv för.
Har jag tid ska jag sy en vuxenfilt också.

Det känns som om jag behöver göra något. För min egen skull kommer det nog att kännas bra.
För jag känner mig väldigt maktlös. Maktlös och rädd. Och ensam, fast jag inte är det.
Men jag är ensambarn, och det märks.
Och mor blev sjuk precis innan jag tog studenten. Det var tufft. Det är tufft.
Jag pratar med henne varje dag, och träffar henne åtminstonde en gång i veckan.
Mycket mer kan jag inte göra. Och det är skitjobbigt!

Jag har inte berättat såhär mycket innan, men du var det dags.
Och mor har godkänt att jag gör detta. Att jag berättar och att jag kör en liten kampanj.

Så nu har jag gett mig ut på en hård jakt efter rosa tyger, för nu ska det sys!

Det konstiga är att rosa är den färg som jag har minst av i tyggömmorna.
De flesta fick jag i ett byte med Marina för ett tag sedan. Jag hittade några idag på second hand, men de är mer randiga och rutiga. Och jag är inte säker på att de rosa tyger jag har passar ihop heller.
Jag behöver något mer!
Något riktigt rosa, något väldigt rosa. Något med härligt blommönster. Något riktigt retro!
För såklart blir det återbrukstäcken jag gör.

Men så slog det mig att kanske någon av er har någon större tygbit av ett härligt retro rosa tyg, och kan tänka er att dela med er av en lite mindre bit?
Jag tänker inte tigga till mig tyg, utan vi kan i så fall passa på att göra ett tygbyte.
Någon som nappar?
Det hade varit himla bra att ha lite mer att välja på!

Men nu vet ni lite mer.
Lite mer om mig. Lite mer om varför jag inte mår så bra alltid.
Lite mer om vad som kommer att hända i syrummet framöver!
Och tänk vilken tur att jag har ett sånt fint syrum, som har väckt lusten att sy ordentligt!
I lagom tid för oktober månad. Lite som om det är meningen :-)

Men ni ska också veta att jag alltid känner mig postiv här i bloggen, jag gör mig inte till.
Det ÄR en stor glädje, för att mitt skapande ger mig stor glädje.
Och jag överdriver inte. För efter att jag började få utlopp för alla kretiva ideér har jag mått mycket bättre. Men det förstår ju ni...att det inte är hälsosamt att stänga all bubblande kreativitet inne! ;-) hihi.

Tack för att ni läste! Och lova att ta hand om varandra ♥
Och kläm lite extra på era bröst ;-)

Färgglatt babyset!

Jag har virkat på en beställning.
En färgglad sådan!
En poncho och en liten mössa i olika, glada höstfärger.

Vem var det till då?
Jo, min numera trogna och tacksamma beställare Tilde:

Jag måste ju bara säga att hon ser helt bedårande ut! Håller ni inte med?
Tildes mamma blev jätteglad, och Tilde såg rätt nöjd ut också :-)

Det var himla kul att virka en baby-poncho!
Och både jag och Tildes mamma funderade över varför man inte använder det oftare till barn?
Det är ju hur praktiskt som helst. Bara att dra över huvudet, och armarna kan flaxa fritt ändå!
Dessutom täcker den ju hela överkroppen och värmer gott :-)
Mönstret jag använde till ponchon hittade jag här.
Och det blev ju extra piffigt med en matchande mössa till! Blomman blev pricket över i:et.

Det är så roligt att virka till Tilde och hennes mamma, för de uppskattar verkligen det man gör :-) Och tänk vad coolt att ha en alldeles egen stammis!