Tunika av farmors tröja

När svärmor flyttade så hade vi en hel del jobb med att sortera och rensa. Särskilt kläder... vilka mängder alltså!

Puh!

Jag lade beslag på lite olika plagg eftersom jag hade en liten tanke på att sy om några av dem.

Bland annat hittade jag en senapsgul sweatshirt-tröja, modell 80-tal, som jag glatt klippte i sönder.

Jag använde fram och baksida från tröjan, och kompletterade med ärmar i ett annat gult mjukistyg som jag har hittat på loppis.

 

Singoallamodellen är himla bra, så jag kör hårt på den :-).
Det blir aldrig något gnäll när tunikan ska dras över huvudet (ganska viktigt egenskap just nu), den är lättsydd och kan användas länge!

Notera den fina matchningen med senapsgula monsterstrumpor ;-).

Såhär såg tröjan ut innan slakt:

Tycker nog den är snäppet snyggare nu!

Och av ärmarna sydde jag ett par byxor faktiskt.
Har dock inte tagit någon bild på dem, och nu ligger de i tvätten tror jag.

Det är himla praktiskt när barnen är så pass små så att ärmar räcker till byxben, men det börjar bli lite svårt att få längden att räcka på pinglan nu.
Någon har fått långa ben helt plötsligt!
Men långa muddar kan bli en bra lösning, ett tag till.

Mer fläck-fix

Tycker jag jämt har högar med fläckiga kläder som behöver åtgärdas...
Idag lyckades jag göra ett litet ryck och fixa till tre av pinglans tröjor.
Och en klänning fick hamna i "hopplöst fall"-högen, och kommer att förvandlas till byxor till lillebror (i samma stuk som brallorna i föregående inlägg).

Den första tröjan hade lite små fläckar här och där, så där funkade det bra att dölja med små prickar.

Jag använde en blyertspenna med inbyggt suddgummi. Perfekt att trycka små prickar med!
Och jag tycker faktiskt att tyget blev ännu snyggare med prickar på :-D.

Nästa tröja hade två ganska stora fläckar, så där klippte jag ut ett hjärta ur en bit papper och använde som mall. Sedan använde jag en svamp för att applicera färgen.

När jag tog ut den i dagsljuset upptäckte jag en fläck till längre ner som jag inte hade sett...men den syns inte så mycket, så tröjan ska nog klara några rundor till innan den har gjort sitt!

Den sista tröjan ligger mig varmt om hjärtat, för den har min mamma sytt till mig en gång.
Det finns inte så många barnplagg kvar som hon har sytt, och de betyder såklart extra mycket.

Någon brun textilfärg hade jag inte, och jag hade inte lust att blanda till någon heller...
Däremot hittade jag en textilpenna som var brun, så jag duttade prickar med den istället.
Jag använde maken snusdosa som mall, och duttade runt den.

Man behöver inte alltid täcka fläckarna helt. Det räcker ofta med att göra någonting litet för att förvilla ögat.

Just nu är jag inne i en fas där jag vill fixa undan alla halvfärdiga grejor. Det är väl det där fenomenet med att "boa". Man vill fixa och dona innan bebisen tittar ut helt enkelt.
Sydde även om en av pinglans gamla bodies, en vit med svarta hjärtan. Och puffärm!
Varför ska det alltid vara puffärm på kläder med hjärtan på?
Kan inte pojkar ha hjärtan på sig?
Jag känner i alla fall inte att det är så kul med puffärm på en pojke (eller överhuvudtaget egentligen) så jag sprättade loss ärmarna och sydde sedan på dem igen, utan puff!

Känns mycket bättre nu.

Men alla dessa småprojekt, alltså...

Så mycket vilja men så lite ork!
Försöker i alla fall jobba på med min virkade bebisfilt, så den är klar när lillkotten kommer!
Börjar kännas liiite stressigt då jag nu har gått in i vecka 37.

Och såklart har vi haft ännu en tuff infektionsvecka här hemma. Dunderförkyld make, och sedan en krasslig pingla.
Hon har nog aldrig varit så hängig så länge. Feber i flera dagar, och ledsen och eländig.
Idag verkar det dock ha vänt! Misstänker det kan ha varit influensa.
Nu hoppas jag verkligen att infektionssäsongen lugnar sig och vi får vara friska!

Önskar detsamma för er såklart, och en fortsatt glad påsk!

Här har den mest bestått av sjukstuga, men igår orkade lilla fröken åtminstone hänga några ägg och papperfjädrar i ett ris:

Jag finns ju på instagram också, @fiffel. Jag är något mer flitig med uppdateringar där ;-)

Att rädda fläckiga kläder

Som småbarnsförälder är det i princip omöjligt att få bort alla fläckar (även om galltvål tar det mesta).
För det mesta stör de där fläckarna inte så mycket.
Men ibland ser det riktigt trist ut, och då vill man ju inte kassera plagget bara för den sakens skull. Inte om de är fina och fullt användbara i övrigt.

Då är det enkelt och smidigt att plocka fram lite textilfärg!

På denna tröja använde jag ett gammalt suddgummi och skar ut formen av ett hjärta.
Sen började jag med att trycka hjärtan där fläckarna var, och sedan fortsatte jag runtomkring för att det skulle se mer enhetligt ut.

Såhär såg min suddgummi-stämpel ut:

Och för några veckor sedan fixade jag ett par fläckiga leggings.
Där använde jag en potatis för att trycka prickar.
Hittade helt enkelt en överbliven, liten potatis i potatislandet, som var perfekt i storlek!

Såhär blev det:

Och det är inte direkt så att det blir lättare att pyssla här hemma...
Antingen har man en buse som snor pallen och vill kleta färg överallt, eller har man en klåfingrig liten fröken som snor potatisen:

Favoritklänning!

Jag har lyckats få till en riktig favoritklänning.
Helt återbrukad såklart!
Jag hade en blus som jag älskade i tonåren, men som inte riktigt passade över höfterna längre.
Den klippte jag av, och matchade med ett gammalt påslakan.
Jag rynkade helt enkelt påslakanstyget, och sydde på det.
Sen sydde jag på en bit resår också på insidan, för det blir snyggare då.
Och i gömmorna råkade jag ha ett bomullsskärp som kom från någon av mors gamla kläder.
Så 100 % åtebruk!
Och typ kostnad 0 kr...

 

 

Så himla lätt att sy också!
Vem som helst klarar av det. Leta upp ett linne eller en tröja som passar bra över byst och så, och sy på en bit tyg!

Helt otroligt är det, hur Tyra lyckas smyga sig in så fort man ska ta foto!
Men hon är verkligen min lilla katt, så hon vill gärna vara i min närhet ♥.
Och hon håller gärna koll på pinglan också.

 

 

 

Hon är nog den enda som lider mer än jag gör när termometern börjar närma sig 30 grader...
Vi gillar båda när det är mer behagligt, sådär runt 20 grader :-).
Och då slipper ju pinglan bli över-speedad också, och då får vi ju alla sova mer och bättre ;-)

Intervjuad i tidningen, och publicerad i årsskrift

Ojsan, hoppsan!

Nu hamnade jag i skrift dubbelt upp med bara några veckors mellanrum!

 

Under lördagens Klädbytardag i Kristianstad visade jag upp några av de redesignade plagg som jag har sytt. Två lokala tidningar besökte evenemanget, och jag blev intervjuad av Norra Skåne.

Det var en mycket trevlig journalist som var intresserad av hur jag går tillväga när jag syr om och återbrukar kläder.

Men inte trodde jag att jag skulle synas såhär mycket ;-). Roligt!

Artikeln handlar lika mycket om mig som om själva klädbytet!

 

 

Hela tidningsartikeln kan du läsa HÄR.

 

Och för någon vecka sedan kom även en lokal årsskrift ut, där jag har varit med och skrivit en ganska lång artikel om återbruk.

Målet var att skriva en inspirerande text med många exempel på återbruk i vardagen. Allt för att påminna läsarna om att vi alla kan återbruka på något sätt.

 

Det blev en text på några sidor, samt en hel del foton.
Jag känner mig väldigt nöjd med den, trots att jag var extremt trött och sliten när jag skrev den.
Kul att få bidra med lite inspiration till min hembygd!

Sådär ser jag ut i tryckt format alltså :-)
På återseende snart!

Overlock och trikåklänning

Ojsan hoppsan, jag har blivit med overlock!
Jag tänkte, att om det är någon gång jag ska ha det så är det nu när jag har småbarn.

För det är himla bra när man vill sy mycket i trikå.

Och det vill jag.

Mer än jag har gjort innan.

För det blir mer hållbart med overlock. Och resultatet blir bättre. Och det går snabbt.

Men ni behöver inte vara rädda, jag kommer fortfarande att vidhålla att man kan skapa mycket med en enkel symaskin!

 

Men för mig har overlocken redan blivit ett lyft. Helt plötsligt vågar jag sy i trikå, mer än bara byxor. Och jag vågar testa nya ideér, och jag känner att jag kan återbruka ännu mer!

Det allra första plagget som jag sydde på den nya maskinen var en liten omlottklänning.

Lite tokigt att få för sig att sy en sån modell...det finns ju enklare varianter menar jag ;-).

 

 

 

Jag höftade omlottringningen från ett klänningsmönster, och klippte till ärmar från ett annat.

Sen sydde jag på kjoldelen till sist.

Det militärgröna tyget kommer från en av mors gamla tröjor, som jag plötsligt hittade för några veckor sedan.

Så ärmarna är helt enkelt omsydda för att passa en liten människa.

Och jag använde också tyg från den tröjan att kanta i ringningen.

Nederdelen är makens gamla t-shirt!

 

Och till bakstycket använde jag en bit från ett av mina uttjänta linnen.

Hjärttyget är en liten stuvbit som jag har köpt i en tyggrupp på fb.

Det är kul att kombinera fler olika tyger!
Och jag känner verkligen att det är något jag vill göra ännu mer framöver.

Jag är ändå väldigt nöjd med detta första plagg. Det är inte perfekt, men absolut bra!

Och här är då min nya kompis:

En Janome till!
Närmare bestämt en MyLock 644D.
Min "vanliga" Janome fick jag ju av min far i julklapp för två år sedan.
Det är en 2030 DC.
Fint att den fick en kompis :-)

Från tantig kappa till mysig jacka

Nu ska jag äntligen visa er min underbara ulljacka!

För denna makeover är nog den bästa jag någonsin har gjort.
Helt suveränt bra blev det faktiskt!

Jag och pinglan var på ett second hand-besök tidigt i höstas.
Bland halvsunkiga kappor fick jag syn på en tjock, mjuk tingest.
Jag misstänkte att den var helt i ull.
Eftersom det var lunchtid för pinglan och jag kände mig smått stressad så fick jag snabbt ta ett beslut.
Något sa mig att jag skulle kunna göra något riktigt bra av denna trötta, gamla jacka.
Så jag köpte den! För en hundralapp.

Jag sprättade upp kantbandet, klippte av jackan (och sydde sen på bandet igen), sydde in armarna, bytte knappar och sydde på lite spets på fickorna.
Tadaaa!

Jag bytte som sagt ut de tantiga plastknapparna mot ljusgråa skinnknappar (målat skinn).
Det blev ett väldigt lyft!
Men jag kände ändå att den skulle behöva nåt mer piff, och det som behövdes var en markering av fickorna.
Så jag rotade fram lite virkad spets ur gömmorna och sydde på.
Det blev finemang!

 

Kvalitén är helt fantastisk!

Den är antagligen tillverkad någon gång på 60, eller 70-talet, och sån här kvalité hittar man inte på nytillverkade kläder.

Det är liksom ett dubbelt ulltyg, och insidan är beige.

 

 

Här kan ni också se att den har en separat knapprad på insidan.

Det är för att hela kappan är vändbar!

Så himla finurligt.

 

Men eftersom ärmarna var alldeles för utsvängda för min smak så valde jag ändå att sy in dem. Alltså har vändbarheten gått förlorad.

Jag känner dock inte att det är så stor förlust, eftersom sunkbeige inte riktigt är min färg ändå ;-).

 

 

Åh, vad jag älskar denna jacka!

Jag har använt den varje dag, hela vintern. Med en ullkofta under så håller man sig varm och behaglig även under kalla dagar.

Och den står emot mer väta än man kan tro.

Inget slår ull! Det är ett fantastiskt material.

 

Det är så himla roligt, för jag har faktiskt fått en hel del fina kommentarer om jackan, särskilt av okända människor. Det gör mig så glad!

 

Material: Jacka från second hand, skinnknappar från syaffären, spets från gömmorna.

Total kostnad: Cirka 130 kronor.

 



Projekt: "Att rädda en vintage-skatt" är igång

I somras tömde jag, min moster och min morbror min mormors hus, eftersom hon flyttade in på ett boende.
Just då visste vi inte att hon skulle gå bort någon månad senare, och såhär i efterhand var det ganska skönt att hinna med det mesta medan hon fortfarande var i livet.

Det var otroligt mycket jobb att tömma huset. Mormor hade sparat nästan allt. Gamla tidningar, reservdelar och trasiga grejer bland annat...
Eftersom mormor var hemmafru under 50-talet (och 60-talet) och min morfar hade ett hårt arbete så använde man ju sakerna till de var sönder.
Och i högsta grad när det gällde kläder!

Så när vi kom upp på vinden och hittade resväskor fulla med kläder så var det mesta i otroligt taskigt skick.
Väldigt tråkigt att se!
Där fanns massvis med kläder från 40-50-60-talet, det mesta barnkläder.
Och nästan alla var fläckiga, håliga och/eller söndriga.
Inte ens jag kunde rädda majoriteten!
Och de var nertryckta i väskor, och hade därför legat skrynkliga i 50 år!
MEN, jag plockade på mig en hel del som jag kände att jag måste försöka göra något åt.
Så jag tvättade, tvättade och vädrade. Sedan inspekterade jag, och sorterade.
Och nu sitter jag här med några högar med vintage-kläder som jag ska försöka rädda, och göra om.

Vilket jobb det är!
Det är sånt där småpill som:
sy i knappar, laga spruckna sömmar, fålla trasiga kanter, sy igen småhål, täcka fläckar, laga fickor osv.
Mycket handsömnad!

Och idag ska jag visa det första färdigställda plagget!
En hemmasydd gul barnklänning i tjockt, fint bomullstyg.

Jag har fållat den, sprättat bort trasig spets, lagat typ 15 småhål, sytt innersömmar, sytt fast kjoldelen på vissa ställen, sytt i helt nya tryckknappar, bytt resår i ärmarna, och strukit.
Och eftersom det fanns två pyttehål+ en fläck mitt fram så sydde jag på en liten virkad duk.

Hade detta varit en klänning som jag hade hittat på loppis så vet jag inte om jag hade lagt ner så mycket jobb på den...
Men jag skulle tro att både min mor och moster har använt denna på 50-talet.
Den ser ut att passa en treåring ungefär.
Det blir speciellt när kläder bär en historia, och särskilt ens egen släkthistoria.
Nu känns det kul att den ska få hamna i pinglans garderob!

 

Där är fortfarande några mörka fläckar på kjoldelen mitt fram som jag inte har fått bort, men eftersom kjolen är veckad så ser man knappt dem. Vet man inte om det så tror jag faktiskt inte man ser det.



 

Jag har inte någon ordentlig före-bild tyvärr...det är så svårt att alltid komma ihåg det där.
Men däremot tog jag några mobilbilder när jag var i full fart med lagningen:

Trasig spets som var fastsydd på krage och ärmar.

Det var till och med hål UNDER de befintliga knapparna, som ju behövde lagas innan jag sydde på nya tryckknappar.

Vad säger ni: Var den värd att rädda?

Jag kommer nog att kalla hela detta projektet för AREVS -Att Rädda En Vintage-Skatt.
Det blir lättare med en förkortning i titeln till blogginläggen.
Och jag lovar, det kommer att bli en rejäl följetång det här!


Jag hoppas bara att jag återfår lite mer energi, för jag känner mig typ halvdöd just nu.
Det är därför inläggen är så glesa.
Denna veckan har jag åkt på influensa eller förkylning from hell, och maken är halv-knockad han också. Pinglan med nu!
Sedan i mitten av november så är det i stort sett hela tiden någon som har varit krasslig i vår lilla familj.
Och som jag skrev innan så har jag hamnat i värsta ångestdippen efter den intensiva hösten.
Kanske är det inte så konstigt att man inte piggnar till när man inte hinner hämta nån ny energi...
hoppas på ljusare och lite friskare tider helt enkelt!

Ta hand om er nu i vabruari ;-)

Polotröja blir kofta!

Det här med att göra om tröjor till koftor är en himla bra grej.

En kofta är så mycket mer användbar tycker jag.

 

Här är den senaste förvandlingen:

 



Och eftersom jag numera är ullfrälst så är det såklart ett ullplagg jag har gjort om :-).

Från polotröja:

Till kofta:

Jag är alltid lite snabb när jag ska göra sånt här, så jag kan allt finputsa min teknik när det kommer till att sy på band på baksidan.
Man klipper ju först upp tröjan, och sedan måste man sy på ett stumt band på insidan så att den i töjer sig.
Man kan tex använda sig av ett kantband eller ett vanligt bomullsband, man viker in kanten och syr fast.
Och när man fixar till en polotröja så får man tänka på att bandet blir synligt eftersom baksidan blir framsidan på kragen.
Hänger ni med på hur jag menar?
Jag har gjort samma misstag två gånger nu... men det är ganska lätt fixat om man syr lite snyggt för hand efteråt.

Efter mycket velande beslöt jag mig även för att sy fast två tryckknappar i bysthöjd.
Det är oftast där jag brukar knäppa koftor.

Material: Tröja från röda korset +band +två tryckknappar
Total kostnad: Cirka 40 kronor

Har du bränt botten på en kastrull?
Använd en sockerbit att göra rent med!
Och ett tips till: undvik snabb-bitsocker ;-)

Två toppar blir tunika

Jag hittade en ljuvligt mjuk topp på second hand.
Jag älskade färgerna, men inte formen. Alldeles för tajt!
Men den fick följa med hem i väntan på förvandling.
Jag tänkte att om den inte blir omsydd till mig så kan den alltid bli snygga brallor till mini :-).

Men så sprang jag på en annan topp några veckor senare, som kändes rätt att matcha ihop.
En topp i vidare modell.
Så jag klippte bara av dem lite lagom, rynkade lite och sydde en raksöm.
Klart!

 

Snabba syprojekt, det är trevligt det!

 

 

 

Har du silvergrejer hemma som behöver putsas?

Skippa putsmedlet och använd bara aluminiumfolie, bikarbonat och vatten!

Lägg aluminiumfolie i botten på ett kärl, lägg i silverföremålen och häll bikarbonat ovanpå. Koka upp vatten och häll i det.

Sen är det bara att vänta!

Här hittade jag en fin liten beskrivning och illustration.

Att förvandla en body till en tröja

Ibland "tvingas" man till att bli driftig!

Som när man inser att ens barn är ganska liten i växten, och använder storlek 74 vid nästan 14 månaders ålder. Och garderoben som man har jobbat upp under ganska lång tid består till stor del av bodys.

Och är man 14 månader och dessutom en särdeles busig liten fröken så är det liksom kört på body-fronten. Man är alldeles för upptagen med viktiga grejer och har inte tid med en massa tjafsiga knappar i grenen eller att ligga still i mer än 2 sekunder :-).

 

 

Vad gör då mamman med de där bodysarna som är alldeles för fina för att inte användas?

 

Klipper av dem såklart!



 

Dock är det inte det lättaste att lägga upp tyg i trikå med enbart en vanlig symaskin till hands.
Här ovan testade jag med en stretchsöm som gav helt okej resultat. Dock funkade det inte på alla typer av tyger, och det är svårt att få det helt rakt. Det blir lätt lite svajigt.
Men så kom jag på nåt!
Kan man inte sy en snygg nederkant själv så får man väl använda sig av en kant som redan är snygg.
Och plötsligt behövde jag bara sy en raksöm!
Perfekt!

Jag tog alltså en kant från ett annat plagg och sydde på.
Här använde jag nederdelen på en polotröja, som blev över efter jag hade sytt dessa gröna byxor.
Bättre än en halvsvajig nederkant tycker jag :-)

Jag hade även testat med tvillingnål innan(och hade stora förhoppningar), men det blev inte speciellt bra tycker jag. Denna body sydde jag upp med tvillingnål, och den blev okej:

Men att sy på extra tygbitar/muddar längst ner var mycket roligare!
Och faktiskt blev resultaten överraskande bra.
Här med kant från min kasserade tubtopp:

Här med hjälp av nederdelen på en för liten bebiströja:

Här med pappans utslitna och håliga gamla t-shirt (som för övrigt väntar på att bli garn):

En tubtopp till:

Och här nedan gjorde jag en riktigt lång variant, bara för att äppeltyget är så snyggt.

Det var en liten t-shirt i storlek 50 som jag hittat på second hand som har väntat på att användas till något bra :-).

 

Och sen kanske det blev en till av en slaktad t-shirt:

Och en till...(tubtopp igen)

Väldigt nöjd med färgmatchiningen på denna sista!

Visst är det typ bästa grejen? Och har man en för kort body eller tröja så kan man ju förlänga den med hjälp av denna metod.
Det är alltså bara raksöm jag har sytt med. Så länge man sträcker lite lätt i tyget medans man syr så går det väldigt bra. Man ska också tänka på att ha täta (korta) stygn. Och sträck inte FÖR mycket, då blir det bara bubbligt och vågigt!

Ja, och sen får man väl spara på det som blev över från "slakten". Kanske får jag för mig att göra tvärtom någon annan gång, och då kanske de kommer till användning ;-)

Hejdå bodysar!
Hej tröjor! ♥

Handla mer begagnat! Det är det absolut miljövänligaste som finns.
Och det är lättare än någonsin att hitta det man söker.
Går du bet på loppisar och second hand? Glöm inte att kolla in tradera, blocket och andra sidor på nätet.
Har du facebook så är det en fantastisk guldgruva! Det finns mängder med köp och -säljgrupper (jag handlar själv mycket begagnat till pinglan via fb).