1-åring och 4-åring

Hej!
Lite pinsamt är det att jag inte har bloggat sedan jul, men det har inte funnits så mycket tid eller ork.
Mellan januari och maj har det i stort sett hela tiden varit någon som har varit sjuk,
Förkylningar, magsjuka, vattkoppor och sånt roligt.. och så lite mer operation för min fars del, och så ett dödsfall på nära håll.
Helt galet.
Och stackars lillebror firade sin första födelsedag med att ha vattkoppor ♥

Men jag har numera en ettåring och en fyraåring här hemma :-)
Och de är i grunden pigga och friska barn, och det är jag himla glad för.

Det skapas inte alls så mycket som jag skulle önska.
Och det är ju inte så konstigt egentligen.
Men att ha två små barn tar mer på krafterna än jag hade trott. Särskilt mentalt.
Att ha en fyraåring full med bus och upptåg som pratar oavbrutet, samt en snabb, tung och nyfiken ettåring som pillar på allt och upptäcker världen det kräver ehh...fokus :-D.
Är så trött i huvudet!
Och saknar handarbetandet.
Det jag gör nu är typ lagar hål, lägger upp byxor och syr in klänningar. Spännande, haha!
Men det har blivit några par byxor till barnen ibland.

Kanske kan jag leta fram nån bild till nästa gång :-)
Om någon fortfarande hittar hit vill säga!

Följ mig gärna på instagram, @fiffel. Där uppdaterar jag i alla fall lite oftare!

Kram.

Julklännings-beställning

Hejsan!
Åh, vad tråkigt att det går så långt mellan inläggen.
Det skulle vara kul att få lite sving på det här med att blogga igen.
Men alltså, vilken skit-höst det har varit.
Först blev morfarn opererad. Han var helt däckad efteråt och det var som han blev en helt annan person. Trodde aldrig han skulle repa sig!
Men det gjorde han :-)
Och när jag kunde sluta oroa mig så blev jag så trött. Ni vet, man slappnar av och då kommer reaktionen.
Precis då åkte pinglan på magsjuka, och fem dagar efter det blev jag och maken sjuka, samtidigt.
Det är inte lätt att vara magsjuk och helamma 10 kilo bebis kan jag säga...men vi klarade oss igenom det.
Vi hann precis jobba upp energin lite när pinglan blev förkyld, Och det var ingen normal förkylning. Hon blev mer och mer hängig, och hade sedan hög feber i tre dagar. När febern släppte fick hon hosta och utslag. Och utslagen blev hemska. Fick åka till läkaren, där det konstaterades att hon hade fått stafylokocker i utslagen. Antibiotika-behandling blev det för hennes del.
Samtidigt blev lillebror dålig.
På riktigt.
Tre dagar med hög feber och inga andra symptom.
Var tvungen att åka till barnakuten. Han skrek konstant när han inte sov, i tre dygn. Inget gnäll, utan som att han hade fruktansvärt ont.
Alvedon hjälpte inte mot febern och inte mot smärtan. Trots dubbeldos gick febern bara upp.
Det var som att leva i en mardröm, som inte ville ta slut.
Han skrek och grät och jag grät och vaggade men ingenting hjälpte.
De hittade inget konstigt, utan det måste "bara" ha varit ett hemskt virus som de åkte på. En dag skrek han inte längre, och då kom hosta och utslag även på honom.
Så himla skumt,
Och jag var helt slut efter att ha vårdat jättesjuka barn i 1 1/2 vecka. Helt, helt slut!
Förra veckan började vi med lite rutiner igen, och det höll i sig några dagar. Sen blev pinglan hängig och trött. Igår var hon febrig och idag också. Snälla, sluta nu!
Jag blir helt knäckt när barnen är sjuka, jag dör lite inombords.
Och så ser jag alltid fram emot adventstiden, men varje december blir jag ledsen och känner mig ensam, och saknar min mor något alldeles fruktansvärt. Samma sak, varje år. Tungt nu.

Ojsan, nu blev det väldigt lång text om jobbigheter. Sorry!
Ville egentligen visa upp något trevligt, nämligen en julklänning i storlek 116 som jag har skickat iväg till en liten tjej :-)
Diggar tomtetyget massor! Nu är där bara en pyttebit kvar.
Tomtetyget har varit en gardin, och jag har behållit den vågiga kanten.
Livet är sytt av ett påslakan och en annan gardin.

Hoppas att någon hänger kvar här.
På återseende!

Hej från oss!

Hej!
Jag ber om ursäkt för det långa uppehållet.
Jag har inte tänkt sluta blogga, även om Instagram är lättare och snabbare...
Men tiden och orken och fokuset räcker inte riktigt till.
Hjärnan är helt enkelt ganska slut om kvällarna ;-)
Men idag får ni några bilder från vår sommar!
Min man har varit långledig, och vi har haft det bra tillsammans, hela familjen.
Intensivt, men bra!

Om vi säger såhär...det är inte så lätt att vara lillebror ♥

Men lillkillen är för det mesta glad ändå! Och helt frisk från sin urinvägsinfektion har han varit,
Han får mycket kärlek från storasyster. Lite väl mycket kärlek ibland.
Det är som att det finns så mycket känslor i den där treåriga kroppen, så de liksom svämmar över och inte vet var de ska ta vägen...

Är så glad för att pinglan tycker om honom så mycket!
Även om hon är expert på att testa gränser, och tycker att vi är ganska trista och annorlunda sedan vi blev fyra så verkar hon aldrig förebrå Tean. Han är alltid poppis ♥
Det är bara mamma som är kass, haha!

Men ojoj, hon håller oss igång!
Lilla fröken bus ♥

Jag brukar säga att 85% av min energi läggs på henne, och 15% på bebisen ;-)
Det är en aktiv, påhittig, klipsk och kavat liten dam!
Och nu har hon börjat på storbarnsavdelningen på förskolan. Kul för henne, och bra med lite egen tid med lillebror.

Som vanligt har vi odlat en hel del, och utökat lite till i år!
Men någon väldig kärlek har inte växterna fått, mest vatten...
Så jag är glad för all skörd vi får!
Och pinglan älskar att vara med. Gurka är en favvis, men att upptäcka att man kan rycka upp morötter var också en stor hit :-)

Vi har passat på att bada lite nu när värmen kom tillbaka i slutet av sommaren.
Pinglan älskar att bada, var som helst!

Vi har hängt en del vid havet också, och burit mycket i sjal.
Hur klarade jag mig utan bärsjal när pinglan var bebis?
Känns nästan obegripligt.
Otröstlig bebis och ingenting hjälper. upp i sjalen. Fixat!
Magknip? Sjal!
Övertrött? Sjal!
Tandsprickning? Sjal!
Jobbiga oljud? Sjal!
Tråkigt i vagnen? Sjal!
Det funkar ALLTID, till 100%!

Och vi myser, jag och mitt sjalbarn ♥

Nu försöker vi vänja oss vid de nya vardagsrutinerna, och det är inte alldeles lätt.
Samtidigt finns en oro för världens bästa morfar, som har gått på tuff behandling hela sommaren och som ska genomgå en väldigt stor operation om några veckor.
Plus att två till i min närhet har blivit svårt sjuka i samma jäkla sjukdom. Skit!
Obehagligt! Läskigt!

Men som tur är finns det ju många glädjeämnen också.
I form av en liten (men väldigt stor) supergosig bebis.
Och en rolig, klipsk busfis!
Och kärleken.

Hej

Hej allihop.
Det var ett tag sedan nu.
Tack för alla gratulationer och fina kommentarer efter inlägget om lillebror!
Jag har inte haft ork eller tid att skriva något mer sedan han föddes.
Vi har nämligen haft en lite tuff start, och jag har inte hunnit landa i det nya ännu.

Första veckan kom min käre far och berättade att hans cancer har tagit fart igen. Det var enormt jobbigt att höra, särskilt fyra dagar efter förlossningen. Det var som om någon slog undan benen på mig. Mitt i hormonsvallningar, smärta och trötthet, snacka om jobbig tajming...

Andra veckan blev jag dålig. En infektion. Troligtvis i livmodern. Fick antibiotika och blev bättre efter någon dag.

Tredje veckan vaknade jag plötsligt en natt och kände att lillebror var stekhet. 39,2 visade termometern. Det var bara att åka raka vägen till barnakuten. Så små bebisar ska inte ha feber.
Han blev inlagd på sjukhuset, och man tog prover och gjorde regelbundna kontroller. Antibiotika sattes in direkt eftersom de misstänkte urinvägsinfektion.
Efter nåt dygn fick vi bekräftat att det var uvi/njurbäckeninflammation. Eftersom han var så liten ville de att vi skulle stanna lite till så han kunde få antibiotika rakt in i blodet. Sen fick vi komma hem och fortsätta behandlingen hemma. Han har repat sig bra, och de tror att han helt enkelt bara har haft otur.
Fy vilken upplevelse! Man är inte så kaxig när ens tre veckor gamla barn är sjukt.

Fjärde veckan fick jag mjölkstockning och kände mig riktigt dålig.
Och nu femte veckan har jag en förkyld bebis med ögoninflammation. Jag och pinglan är också sjuka.

Och hela omställningen har varit jobbig, känslomässigt. Pinglan är glad för lillebror, men har fått ett hemskt humör och är ovän med allt och alla. Särskilt sina föräldrar då. Känner inte riktigt igen henne, och det går åt väldigt mycket energi att umgås med henne. Väldigt tråkigt och deppigt.
Men det är ju en stor omställning för oss alla, och särskilt för henne. Vi hoppas på att det lättar lite snart!

Och det här med min far, ja, det känns enormt jobbigt.
Han ska påbörja behandling redan om några dagar. Och det blir en riktigt tuff behandling. De hoppas kunna krympa en tumör som de har hittat, så den kan opereras bort sedan. Håller alla tummar jag kan för att de lyckas mota bort eländet ännu en gång.
Familjen är ju inte så stor, även om den har växt på sistone ♥
Malva har bara sin morfar kvar och de är bästa kompisar.
Så jag vågar inte tänka på ett liv utan honom, inte nu...

Ja, där fick ni en ordentlig uppdatering!
Det har varit en ganska tuff tid, och det blir en tuff sommar.
Men hoppas även på att det blir en del glädjestunder!

Ta hand om er och era nära och kära. Man vet aldrig vad livet bjuder på.

Hejhej lillebror

Ja, så var det kanske dags att avslöja...att det gömmer sig någon i min mage ♥.
En lillebror!
Jag har redan passerat halvvägs, och vi ser fram emot att träffa den nya familjemedlemmen i april.

Kanske förstår ni lite mer varför det har varit så glest med inlägg här på bloggen.
De första 12 veckorna var jag helt sjukt dödstrött och illamående.
Sen blev det bättre, men jag är fortfarande trött.
Annars mår jag rätt bra. Har ont av foglossning och känningar av lågt blodtryck, men i övrigt känns det bra.
Och lill-kotten verkar också må finfint därinne ♥. Det är ju det viktigaste!

Jag brukar få höra att jag har väldigt stor mage. Det var likadant förra gången!
Kanske för att jag är rätt liten i övrigt? ;-)
Fast människor brukar alltid ha en massa åsikter om gravidmagar...
Magen började i alla fall synas så mycket tidigare denna gång!

Jag har egentligen mycket att blogga om, men ork och tid är lite av en bristvara.
Och det faktum att det finns typ noll bra dagsljus vid denna tid+ att systemkameran har kraschat gör det hela än mer problematiskt.

Men vi ses!
Och orkar ni inte kommentera så får ni väldigt gärna kryssa i "gilla"-rutan. Så vet jag att ni har tittat in och gillar det ni ser!
Kram.

Trasor och tankar

Det blir en liten uppdatering idag bara.
Pysslar en del med trasor just nu.
Och testar att fläta lite. Roligt att fläta, men svårt att sy ihop så det blir snyggt!

Det är i alla fall en riktig katt-magnet.
Tyra placerade sig omgående i position ;-)

 

Det blev inte så mycket mer sytt sen...
Och idag har "gamlingen" intagit samma position.
Undrar om det kan bero på att det luktar husse och matte?
Det är ju mest mina och makens gamla kläder som är ihopflätade.
Fortsättning följer på detta projekt...

Igår var det en speciell dag. Jag gick nämligen från 29 till 30.
Fast det var egentligen inte alls speciellt roligt.
Jag var inte alls på humör.
Inte för att jag har någon slags åldernoja, utan för att jag bara är trött.
Och ändå sedan mor gick bort är det inget kul att fylla år.
Det är bara deppigt.
För i 25 år plockade hon en bukett förgätmigej varenda födelsedag, och det var alltid hon som gjorde den speciell.
Det var hon som gjorde det lilla extra och brydde sig.
Nu är det bara tomt och tråkigt.
Och så är jag fortfarande så trött efter allt som hände förra året, och efter alla sjukdomar som vi har haft under höst, vinter och vår.
Och nu har jag gått i flera veckor med en såndär jobbig infektion i kroppen. En som gör att man känner sig så himla risigt, men som ändå inte bryter ut.
Blä!
Så om ni råkar ha lite energi över så får ni gärna skicka den till mig.
Eller en god tanke kanske? Eller en kram.
Någonting sånt.
Kram till er alla!

Intervjuad i tidningen, och publicerad i årsskrift

Ojsan, hoppsan!

Nu hamnade jag i skrift dubbelt upp med bara några veckors mellanrum!

 

Under lördagens Klädbytardag i Kristianstad visade jag upp några av de redesignade plagg som jag har sytt. Två lokala tidningar besökte evenemanget, och jag blev intervjuad av Norra Skåne.

Det var en mycket trevlig journalist som var intresserad av hur jag går tillväga när jag syr om och återbrukar kläder.

Men inte trodde jag att jag skulle synas såhär mycket ;-). Roligt!

Artikeln handlar lika mycket om mig som om själva klädbytet!

 

 

Hela tidningsartikeln kan du läsa HÄR.

 

Och för någon vecka sedan kom även en lokal årsskrift ut, där jag har varit med och skrivit en ganska lång artikel om återbruk.

Målet var att skriva en inspirerande text med många exempel på återbruk i vardagen. Allt för att påminna läsarna om att vi alla kan återbruka på något sätt.

 

Det blev en text på några sidor, samt en hel del foton.
Jag känner mig väldigt nöjd med den, trots att jag var extremt trött och sliten när jag skrev den.
Kul att få bidra med lite inspiration till min hembygd!

Sådär ser jag ut i tryckt format alltså :-)
På återseende snart!

Hejdå 2014!

Adjö 2014, jag kommer inte att sakna dig!
Fy, vilket tufft år det har varit.
Det startade med att jag fick veta att far hade en tumör.
Han genomgick en stor operation. Sen fick vi veta att den var ofarlig, vilket visade sig vara ett missförstånd...
Så hittade de "fläckar" på ena lungan, och han fick opereras igen.
Då visade det sig vara metastaser, och världen rasade ännu mer än den redan hade gjort.
När sommaren började startade han cytostatika-behandling, som han fortfarande går på.
Utsikterna ser lovande ut, men jag är såklart livrädd att förlora även honom till denna hemska sjukdom.
I slutet på sommaren blev min mormor dålig, och gick bort.
Eftersom min mor inte lever längre så fick jag ta hennes roll i det hela.
Det har varit en känslomässig berg-och-dal-bana kan jag lova.
Det kändes lite som att förlora mor en gång till, samtidigt som jag skulle tackla minnen av både henne och mormor, samtidigt som jag ju fick vara med och fixa med det praktiska. Och det är först nu som allt verkar vara uppklarat...
Mitt i allt detta blev Tyra svårt sjuk, och hamnade på djursjukhus. Jag trodde inte hon skulle klara sig!
Och sen helt plötsligt dog min svärfar.
Sen startade inskolningen på förskolan för pinglan, och jag var känslomässigt helt knäckt. Samtidigt skulle jag börja arbetspröva lite försiktigt.
Detta var bland det jobbigaste jag någonsin har varit med om!
Det blev helt enkelt för mycket på en gång. Och jag kraschade lite.
Sen blev pinglan rätt dålig för första gången, och sen kom julen och saknaden efter mor blev helt enorm.
Så nu har jag en dipp igen.
Och för att avrunda hela året så blir maken magsjuk, vilket han inte har varit på minst 6 år...
Inget höjdarår alltså.
Men såklart har det varit många ljusa stunder också, men hösten har varit riktigt tung.
Det är tur hon finns, den där lilla optimistiska busungen ♥
Det är helt fantastiskt att hänga med och se utvecklingen hos sitt barn!

Men välkommen 2015 säger jag, och jag hoppas att du har lite mindre elakheter att bjuda på.

Så det blir ingen tillbakablick i år, jag orkar inte med det.

Jag önskar oss alla, både mig och er ett gott nytt år! Verkligen.
Må det bli ett bra år!

Tack för att ni kikar in här. Stor kram ♥

Breakdown och mysig julmarknad

Jag vet! Det är flera veckor sedan jag skrev något på bloggen.
Det hände så sjukt mycket i livet på en gång, och det blev alldeles för mycket för mig.
Kroppen och själen sa ifrån, och sen har jag fått ta det lite extra lugnt.
Två dödsfall i nära familj, en sjuk pappa, dagisstart för pinglan och arbetsprövnings-start för mig, + en massa elaka infektioner blev allt för mycket för att hinna hantera.

Men det går på rätt håll nu i alla fall, och det känns lite lättare.

Förra helgen var vi på stadens julskyltning, och då var allt mest jobbigt.
Dessutom är det inte direkt nån myskänsla, utan mest bara en massa folk som trängs i affärerna.

Igår ville maken att vi skulle åka till Åhus på julmarknad. Jag brukar inte vara så taggad, för oftast är det mest en massa godis och krimskrams, och det är jag inte så intresserad av.
Men det blev en trevlig överraskning!
Vi fick rösta på bäst pyntade granen, pinglan fick snacka med tomten.

Jag hittade några glada pensionärstanter som håller igång med skaparverkstad.
De sålde en massa hantverk, och i en korg sålde de ut keramik som hade blivit över.
10 kronor styck för dessa fantastiska muggar!
Tycker de är så fina och charmiga :-).
Och de två minsta kan pinglan få ha och dricka ur.

  
Sen passerade jag även ett par som sålde trägrejer.
Och jag tyckte dessa svampar var helt fantastiska.
De två små är så sjukt fina! Tänkte sätta dem ihop med några fina blommor sen.
Och den stora fick pinglan. Den får stå i fönstret på hennes rum.

Och sen bara sprang jag på ett stånd fullt med ullstrumpor!
Jag som ju har blivit ull-frälst och dessutom behövde ett par tunnare strumpor som får plats i mina kängor.
Ullsulor för en tjuga fick jag också med mig.
Vilka fynd!

 

 

Så det var bra att maken insisterade på att åka iväg!

De små evenemangen är ju faktiskt oftast mysigare.

 

Och jag tror nog att ni kommer att höra av mig hyfsat snart igen.

Tråkigt att jag inte har hängt med på vad som händer på era bloggar, men jag får uppdatera mig efterhand.

 

Kram!

Tyra säger hej

Jag kom på att jag har glömt skriva en uppdatering om Tyra.
Hon är pigg igen! Och helt som vanligt :-)
Det vill säga smart, mysig, busig och alldeles förtjusande!

Håret är nästan utväxt på ställena där de rakade henne

Har ni missat att hon var svårt sjuk så kan ni läsa om det här.
Vi har varit på ett återbesök där proverna hade vänt till det bättre, och vi ska snart boka in ett återbesök till.
Men diagnosen var anemi (blodbrist) och gulsot, men av okänd anledning.
Något har alltså orsakat det, antagligen antingen en infektion eller inflammation.

Jag tänker på det varje kväll när jag borrar näsan i hennes mjuka, väldoftande päls.
Att vi nästan inte fick hem henne igen. Då blir jag alldeles tårögd.
Hon är liksom bäst :-)

 Ganska ofta när jag borrar näsan i den där pälsen så får jag en grundlig tvättning av pannan på köpet. Det är kärlek det ♥

Och så finns hon alltid där när man behöver ett lugnt och stillsamt sällskap.

För det är lite tungt här igen.
Min svärfar dog förra veckan.
Och dessutom är jag orolig för min far som har blivit väldigt svag av alla cellgiftsbehandlingar.
Ja, och så lite vanliga förkylningar och virus på det såklart!
+att jag och pinglan båda står inför stora förändringar.

Då är det bra att ha en harmonisk liten kompis!
En pigg, harmonisk kompis!

Tack för att ni tänkte på mig när jag var sjuk, hälsar Tyra ♥

Sorghantering

Tyvärr är det jobbiga tider här igen.
Min lilla mormor har gått bort.
Hon blev nästan 90 år, men vi var inte riktigt beredda ändå. Åldrandet gick helt plötsligt blixtsnabbt, så jag hängde inte riktigt med.

Det känns lite konstigt att sörja denna gången.
Det blir liksom dubbelt.
Eftersom jag miste mor för två år sedan så får jag ju ta på mig hennes roll.
Det innebär både känslomässiga och praktiska saker.
Och samtidigt känns det som att jag förlorade en del till av mor med mormor.
Mycket känslor alltså, mycket som snurrar.
Sen är jag inte helt ensam med detta, jag har min morbror och moster.
Tur det! Och tur man har en busig och glad dotter! Sorg är lättare att tackla när man har egna barn.

Det är lite mycket nu med allting. Mycket jobbigheter.
Men det infinner sig ändå ett slags lugn, och behovet av att göra något med händerna är stort.
Plötsligt njuter jag lite extra av de vackra tomaterna som jag plockar utanför dörren:

Den nyskörade gurkan smakar extra bra.
Plommonen som jag plockade i mormors trädgård har fixats till och hamnat i frysen.
Våra björnbär likaså.

Och så är det plötsligt extra lugnande att vara i köket.
Plötsligt fick jag ett behov av att baka lavendelkakor.

Och ikväll blev det även svartkålschips (med svartkål från trädgården såklart) gjorda:

Tycker dock lätt att svartkål gör sig bättre tillagad i maten. Men det var spännande att testa!

Ja, och så har jag sprungit runt och letat efter ett nytt virkprojekt, spanat i garnstashen och planerat.
Som att man har behov av att vara lite extra kreativ. Det lugnar och tröstar på nåt sätt.

Men man ska inte heller glömma det läkande i att lägga örat mot en spinnande katts mage och känna den silkeslena pälsen. ♥

Tråkigheter

Jag har ju varit ganska öppen i bloggen innan, så det är lika bra att fortsätta på det spåret.
Så idag vill jag bara berätta om min lille Far.
Han är sjuk.
Det är den där hemska sjukdomen som har fått fäste. Den som tog min mor för två år sedan.

Två stora operationer har han gått igenom, och nu hoppas vi på att gifterna han nu blir behandlad med ska sudda ut minsta lilla spår av eländet.

För jag vill gärna ha en förälder kvar.
Han e rätt fin, min Far.
Och pinglan behöver morfar. Morfar är bäst!

För mig är det ganska tufft med allt detta, och jag har varit rejält låg sista tiden.
Det kommer säkert gå upp och ner framöver, med humöret och energin alltså.

Men nu vet ni i alla fall.
Jag kommer inte att gå i ide från bloggen för det, det är jag alldeles säker på!

Hinner inte med

Jag hinner inte riktigt med just nu.
Dagarna ser ungefär ut såhär (och då är diverse gråtattacker bortcensurerade):

Här fick jag en briljant idé så jag kunde vinna fem minuters sytid:

Jo, läget är såhär:
Pyret har blivit en busig, aktiv liten dam. Som har kli i munnen och är ganska mammig.
Och som blir uttråkad efter två sekunder.
Mer eller mindre precis som det ska vara, kan man säga :-)
Men detta i kombination med att morfarn inte är helt kurant kan bli lite mycket för mamman.
Morfarn har en elakhet i kroppen som måste opereras bort.
Elakheten verkar vara snäll trots allt, men det är ändå en del behandlingar, samt en ganska stor operation.

Så det är lite mycket just nu.
Ville bara säga det.
Men jag kommer fortfarande att synas här, även om det inte blir lika ofta.
Puss!

Det blev visst lite mycket nu...

Är det inte konstigt hur allt klumpar ihop sig ibland?
Mitt uppe i totalrenovering av hall inser jag plötsligt att jag även har:
• 5 beställningar på tygfigurer
• 1 beställning på lapptäcke
• 2 beställningar på virkade mössor
samt uppdrag på
• 1 styck bloggdesign.
Ja, och så skulle ju helst min egen bebis få en dyna till matstolen, en varmare mössa, ett tjockare täcke till vagnen samt något värmande till händerna.
Och ändå är inget av det för att det närmar sig jul.

Som sagt, det blev lite mycket nu!

Och samtidigt med alla projekt har man en busig, mycket bestämd bebis som kräver kvalitativ underhållning dagen lång och är svårnattad. Och för att toppa det hela så verkar det verkligen som att där grejer som gör ont i munnen på den lilla fröken...

Jodåsåattt...

Allt detta resulterar i att mitt sybord ser ut ungefär såhär (i bästa fall!):

Medan hallen ser ut ungefär såhär (återigen i bästa fall):

 



Notera Tyras bidrag i form av pompomboll
 

När bebisen har somnat finns det sådär mycket energi kvar. Funderar på när man ska hinna sitta vid symaskinen...
Tips på uppiggande mirakelkur, anyone?

Ja, och by the way, medan detta inlägg blev till så har bebisen hunnit bli sur, nästan raderat halva inlägget, blivit grinig och trött, trasslat in sig i ett garnnystan samt bajsat för tredje gången.
Kanske dags att slänga på sig ett ytterplagg i all hast (med okammat hår och mjukisbrallor) innan bebisen blir hysteriskt arg...
Ja, jag bjuder på denna lilla inblick i mitt vardagsliv ;-)

Puss!

Älskar bussen!

Innan jag går och lägger mig måste jag bara skarva in med ett I ♥ buss-inlägg!
Det är så bra och så kul att åka buss!

 

Ni som har hängt med mig här på bloggen länge förstår nog varför jag är så entusiastisk.

Jag har ju nämligen brottats med panikångest i ganska många år nu. Och att åka buss har lite varit som ett sluttest.

Så nu när jag har börjat åka buss så känns det som om jag klarar allt!

 

Sen är det ju lättare när man har fint sällskap:

 



Vi hoppar på bussen 200 meter från vårt hus.
Och eftersom vi bor i en liten by inte så långt ifrån en liten stad så har vi turen att kunna åka stadsbuss!
Suveränt. Och miljövänligt!
På mindre än en kvart har vi kommit fram till stationen, där det är 50 meter till pappans jobb :-).
Där busar vi med alla tokiga "tanter", går i stan och äter lunch med pappan.
Detta gör vi för det mesta en gång i veckan.
Toppen!

Älskar bussen!
Vilken frihetskänsla.
Det är stort. Riktigt stort!

En dag med en action-bebis

07.00- En gnällig bebis ligger och sparkar på mig.
Öppnar ögonen -bebisen flinar busigt åt mig.
Inser att jag ligger intryckt i väggen med en bebis i armhålan och en katt i knävecket.
Jaha.
Upp och hoppa.
Ner för trappan. Byta blöja.
Klä på bebis.
Laga gröt, fixa te,
ungefär samtidigt som buskatten slår ner de bebisgrejor som bebisen själv ännu inte hunnit slå ner.
Släpper ut en katt, och in en annan.
Shit, gröten bränns nästan!
Röra, röra.
Måste kissa!
Okej, gröt klar.
Lägger upp gröt till en otålig bebis.
Bebis äter gröt med en kattrumpa i ansiktet.
Bebis vill inte ha mer gröt.
Dags för mamma att äta upp resterna. Snabbt, snabbt.
Bebis blir kinkig.
In med bebisen på lekmattan.
Fan, mitt te!
In i köket igen. Fixa te.
Jaha, det har hänt grejor i blöjan ja.
Byta blöja, byta kläder. Samtidigt som pappan ringer.
Inser att den nytvättade mattan har spår av kattbajs.
Vad faaaan!
In med mattan i tvätten.
Bebis trött på att ligga på skötbordet.
In med bebis på lekmattan igen.
Vad var det nu jag skulle?
Just det, äta frukost.
Bebisen är gnällig.
Bebisen är ledsen.
Bebisen är övertrött.
Klär snabbt på en gallskrikande bebis samtidigt som jag försöker leta upp något anständigt att ha på mig.
Ner med illröd bebis i vagnen.
VAR är mobilen?
Ut med vagnen, spurta iväg på promenad!
Bebisen lugnar sig.
Bebisen somnar.
Mamman stressad, trött, hungrig.
Hem igen. Skönt, sovande bebis.
Bebis vaknar när vagnen stannar.
Upp med bebis, lekfiltsläge igen.
Just det, min frukost!
Och tvätten ska hängas upp.
Bebis är hungrig.
Fram med matdepån.
Brottas med hungrig bebis.
En är nu mätt.
Blöjbyte avslöjar röd bebisrumpa.
Jaha. Luftning nödvändig.
Fördriver luftningstid med att sätta igång ännu en maskin tvätt.
Mamman har värkande bröst och är hungrig.
Purédags för bebis.
Bebis i lekfiltläge.
In i köket, fixa lunch.
Sätter mig ner, och bebisen blir irriterad.
Upp med bebis i sittläge.
Bebis fortfarande arg.
Ner med bebis igen.
Försöker äta.
Nej, bebis hysterisk.
Lyckas lugna bebis en stund.
Bebis gnäller.
Slänger i mig sista maten.
Bebisen blir glad precis när jag ätit upp.
Jaha.
Just det, tvätten!
Hänger två plagg och bebisen börjar skrika.
Dags för vila.
Bebis äter.
Bebis vill inte sova.
Bebis sur för att mamma ligger för nära.
Mamman puttas längre och längre in i väggen.
Bebis somnar.
Mamman intryckt i väggen.
Mamman vågar inte röra sig.
Mamman somnar också.

Vaknar med ett ryck av gallskrikande bebis.
Förvirrad, yrvaken. Vad händer?
Ögonen knappt öppna.
Pratar, klappar, lyfter bebis, fortfarande halvt medvetslös.
Upp med bebis, trött och kinkig.
Blöjbyte, underhållning.
Varpå mamman flippar ut och börjar dansa till en hiphop-låt på radion.
Bebisen skrattar hysteriskt åt mamman.
Pappan kommer hem.
Pappan får fixa disken.
Dumpar bebis hos pappa.
Matlagning.
Klockan tickar, försöker skynda på.
Snart är bebis trött.
Puh, maten klar!
Börjar äta, bebis blir kinkig.
Muta bebis med majskrok.
Snabbt, snabbt äta upp!
Bebis äter efter lite brottning.
Bebis somnar.
Lägger bebis i sängen.

Nu: Kaffe! Egentid!
Låt mig vara ifred!
Slöar en stund, och tänker tillbaka på vilken underbar dag jag har haft.
Det är så fantastiskt det är att vara mamma till en ljuvlig och glad liten actionbebis ♥

Fascinerande liten människa det där ♥

En liten person som bara vill insupa hela världen!
Och det är därför det är lugnare att vara hemifrån just nu...äventyr är ju roligare!
Och vi är en glad duo som gärna bjuder på oss själva idag :-)

Dop del 1: piff

Nu ska jag visa lite dopgrejor!

Det blev en lyckad tillställning.

Alla var glada och nöjda och vädret var strålande.

Jag visar lite piff idag, så får resten komma i ett annat inlägg.

 

Det var väldigt lyckat att ha dopet precis just nu.

Malvorna blommar ju!

Och heter man Malva så måste man ju ha malvor på bordet!

 

Jag köpte in lite udda glasvaser på loppis, och plockade sedan malva och lite daggkåpa.

Egentligen tycker jag inte det är så jätteskojigt att duka o dekorera och så, men lite fint vill man ju ändå ha det :-)
Min fina kompis hjälpte mig att vika servetter. Tack J!

Lite vimplar och girlanger gjorde jag också. Här nedanför syns en som jag har gjort av gamla tapetprover.

Och här av lite hyllpapp och vanligt rosa papper:

Och till sist ett till återbruk!
Vi köpte in myggnät till fönsterna där uppe, och av det som blev över gjorde jag en liten dekoration.

Tänk att något som var på väg till soporna kunde bli såhär fint!

Vill också!

Det är skojigt att fylla i listor.
Fast man egentligen inte har tid.
Jag hittade listan hos Hedvig, så när pyret och den sjuka katten halvsov passade jag på!

Vem är i rummet med dig just nu? Mannen, pyret och Tyra

Vem skickade du senaste sms:et till? Finaste vännen Jenny

Vem saknar du mest just nu? Min älskade mor♥

Var är din mobil just nu? Bredvid mig

Vad var det senaste du åt? Hemmagjord pizza

Vad ser du mest fram emot just nu? Trädgårdsarbete!

Om vad tänker du just nu att “näe, jag vill inte”? Hänga upp tvätten. Gå upp ur soffan överhuvudtaget .

Vems hem var du senast i (ditt eget räknas inte)? Mannens dotters.

Vad står på ditt “schema” idag? Varva ner, amma, äta mer, virka, byta blöja, hänga tvätt och antagligen vagga bebis. Samt få bebisen att sluta slicka på mitt knä…

Vad finns till vänster om dig där du sitter/står just nu? Två kuddar, en bebis och en handduk.

Om du tittar rakt fram, vad ser du då? Tvn.

Vilken blogg besökte du senast? Hedvigs!

Vad vill du helst av allt göra just nu? Sluta titta på kampsportsfilmen som mannen satt igång.

Om du fick välja en “superkraft”, vilken skulle du välja och varför? Jag skulle nog vilja kunna vifta med ett trollspö och förvandla saker. Då skulle jag göra onda människor snälla och misskött natur frisk igen.

En låt du gärna lyssnar på om och om igen just nu? Strövtåg i hembygden med Mando Diao.

Härligaste ljudet just nu? Pyret som pratar och skrattar ♥

Något du skulle vilja lära dig? Stämma pianot, OCH att bli mindre stressad.

Tre saker i din väska: Blöjor, vattenflaska, bebiskläder.

Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu? I hemmets trygga vrå där jag befinner mig just nu.

Nattuggla eller morgonpigg? 50/50

Det första du tänker på när du vaknar? Vad är klockan?

Vad spenderar du helst pengar på? Helt ärligt sånt som är miljövänligt, som second hand-fynd.

Vem kramade du senast? Min pappa.

Vem pussade du senast? Pyret.

Vad är du rädd för? (För egen del.) Att bli ensam.

Vad gör dig glad? Pyret, trädgården, virkning, min man och vännerna på Barbacka. Katter, kreativitet, återbruk och bra deckare.

“Pryl” du saknar mest just nu? Definitivt en hushållsmaskin!

Favoritglass? Glass med kaffesmak eller romrussin. O glass från Otto & Glassfabriken.

Rätt bra

Jag är glad att jag bor där jag bor.

Går man någon enstaka minut så har man det såhär:

 

Åkrar, ängar, grusvägar, hagar, åkrar, gammal järnväg, djur, mer ängar och fågelreservat.
Det blev en fin och lång promenad med barnvagnen idag!

Rätt bra har jag det.

Knasdag med farbror doktorn, flickor och födelsedag

Det blir ingen lugn födelsedag i år!
Båda mina flickor har besök till farbror doktorn idag.
Det är inte lätt att ta sig iväg med bebis och katt i ösregn kan jag säga, särskilt inte när en skriker innan hon kommer in i bilen och en när man har startat...

Tyra har en knuta vid revbenen, och idag fick farbror doktorn (eller tant doktorn) kolla det.
Jag stod på mig lite och sa att de inte behövde ge henne lugnande för att sticka henne med en nål. Hon är snäll sa jag. Det var hon också! Sa inte ett knyst. Duktig Tyra!
Nu får hon äta antibiotika några dagar, så hoppas vi det försvinner. Annars blir det ett besök till.

Men stackars Tyra får ha tratt för att hon inte ska komma åt knutan.
Usch vad hemskt det är!
Hon gick runt en timme och var helt förvirrad och nervös. Och gjorde en olycka i soffan samtidigt som jag skulle mata en hungrig bebis.
Sen plötsligt somnade de båda hos mamma/matte:

Bebisen försöker nu sparka sig ner från soffan.
Mamma är hungrig men vill inte störa katten.
Och snart ska mamma iväg igen för rutinkoll av bebis.
Och så e ju tvättmaskinen igång efter olyckan...och så var det en morfar som skulle komma och vakta katten.
Och sen är det ju medicin till katten och matinköp som ska fixas.
Och nu har bebisen börjat slicka på mammas byxor också.
det är inte lätt alltid :-)
Tur pappan fixar maten ikväll, och rabarberpajen tillagades igår!