Mamma, Tyris o Pyret

Hej och tack för alla fina gratulationer!
Jag fick ett litet bakslag efter förlossningen och fick åka till akuten. Har fått en infektion i livmodern. Inte så roligt att vara sjuk mitt i alltihopa. Men det bättrar sig. Och imorgon slipper jag medicinen, hurra!

Tänk.
Jag är mamma nu.
Det känns naturligt. Från första stund faktiskt. Självklart på nåt sätt.
Så länge man inte känner efter för mycket...för då är det stort och obegripligt!

Vad förvånar mig mest?
Jag kommer inte längre i första hand, men jag har aldrig någonsin känt mig så viktig som nu. ♥

Två saker förvånade mig med förlossningen.
1. Att jag blev så panikslagen när värkarna ökade i styrka (panikångesten bidrog).
2. Att det var så lätt att krysta! Hade enorma krafter kvar, och hade klarat en bra stund till. En fis i rymden jämfört med början på förlossningen.
(men allt gick bra och pyret mår finfint!)

En sak förvånade mig när vi hade kommit hem.
Tyra är ovanligt snäll! (förutom att hon har totalslaktat den superfina mobilen som jag har kämpat med...)
I början var hon avundsjuk och såg ledsen ut när jag inte hade tid med henne.
Men sen har hon faktiskt blivit lugnare.
När jag ammar kommer hon ibland och lägger sig i knäet på mig, bredvid lill-pyret.
Och hon har lärt sig att vara försiktig och kolla var hon trampar när hon hoppar upp till mig.

Nu har pappa börjat jobba, och dagarna för oss tre flickor ser ut lite såhär:

Filten känner kanske någon igen? Den virkade mor och jag tillsammans.
Det kändes fint att spara den till pyret.
Här kan ni se inlägget om den.

Ja, och Tyra "hjälper" ju till med lite av varje som vanligt.
Som att fixa med pyrets första bad:

Pyret är snäll och skriker inte så mycket. Men ibland är det lite besvärligt med magknip och sånt, och idag har det varit en väldigt kinkig dag.
Hon vill ju helst vara i famnen hela tiden. Helst mage mot mage, i upprätt ställning.
Så jag invigde min trikåsjal idag.
Wow! Toppen!
Funkade kalas på första försöket.
Jag blev så chockad över att jag helt plötsligt hade möjlighet att röra mig hur som helst att jag knappt visste var jag skulle bli av :-).

Jodå, lite stolt är jag allt (jag kunde Sofia)! Heja Moby wrap!

Hoppas det inte dröjer allt för länge innan jag bloggar igen. Men man vet ju aldrig hur dagarna ser ut.
Och så känner jag att det lätt blir lite blablabla.
Men jag har fortfarande grejor att visa upp.
Och faktiskt sydde jag lite när värkarna hade startat. Så pyrets lekfilt är snart klar.
Vi ses!

Hon är här nu!

 



 

Malva föddes den 10 mars. Hon ville inte vänta längre!

3330 gram tung och 48 cm lång var hon. Och hon är alldeles, alldeles ljuvlig!

 

Babynestet är redan toppen.

Och jag hittade ett slags överdrag i tygömmorna som har använts av mig när jag var liten.

Det passade bra att dra det över nestet, för att skydda det lite.

Det blir mjukt också eftersom det är av len bomullsflanell.

 

På återseende!

Fiff fixar babynest

Jag är så otroligt, otroligt stolt!
Jag har sytt ett babynest! Helt utan beskrivning.
Bara med hjälp av känsla, lite förnuft och min nya fina symaskin.
Och det blev så fint tycker jag!

Jag har länge tänkt göra ett, men inte riktigt vågat ta tag i det.
Men sen kom jag på att om det skulle bli av så var jag tvungen att tänka ut det själv.
För jag hatar att följa beskrivningar, och så tänker man alltid på ett annat sätt än den som har gjort beskrivningen gör, och då blir det lätt ologiskt.
Och då hade det slutat med en irriterad, frustrerad Fiff som hade fått ett utbrott och slängt allt i soporna...

Jag kollade lite på köpevarianter bara för att se ungefärliga mått.
Sen visade det sig att jag hade en skumgummibit liggandes i nästan rätt mått.
Dessutom verkar det vara en madrass som jag låg på när jag var liten!
Så jag klippte till den på känn och utgick därefter från den.
Jag använde nederkanten på ett påslakan till nederkanten på babynestet, så jag fick automatiskt en färdig snygg kant där jag kunde sätta tryckknappar.
Man kan alltså därför ta ut hela bottenmadrassen om man vill tvätta det.

Sen använde jag helt enkelt längden som blev på påslakanet för att göra kanterna. De kunde kanske ha varit något lite längre, men detta funkar helt klart!
Snedslå och ett nyinköpt anoracks-snöre kom på plats.
Sen satte jag ett såntdär dubbelstopp till snöret. Det känns praktiskt!

Det måste ju vara jättemysigt att ligga och sova i ett sånt här!
Så jag hoppas att mini-fifflaren gillar den lika mycket som jag gör :-)

Sa jag förresten att jag är otroligt stolt? Åh, vad stolt jag är!

Och sen är jag ju otroligt svag för rosor och sånahär blommiga tyger som härstammar från 50/60-talet. Fiiiint!
Sen är ju nästintill allt material återbrukat, men det förstod ni nog ;-).
Om någon är sugen på att göra ett eget så finns det flera stycken beskrivningar att hitta gratis. En del har bra bilder också. Tänk bara på att det sväljer mycket vadd!

Förresten, så har jag tänkt på en annan sak...
Är inte katter märkliga?
Tyra har försökt lägga beslag på detta, och nästan alla andra saker som är till bebisen. Ja, även vår andra katt försöker ibland.
Men hade jag sytt ett likadant till dem så hade de ALDRIG legat där!
Är det inte konstigt?
Som om det inte är lika kul om man "får lov".
Mystiska varelser det där...

Rätt månad

Ja, det är den där månaden nu. Bebismånaden.

Overkligt!

Tänk att man har ett litet pyre i magen som snart ska ha de här små skorna...

 

Det är väl så det är. Det är så stort att bära på ett barn, så det går inte riktigt att förstå det.
Jag tycker det är helt obegripligt att det finns en bebis i min mage som väger över 3 kg.
Jag känner mig inte ens speciellt stor!
Däremot känner jag mig tung och klumpig. Och trött!
Med mest trött på att vara förkyld.
Hoppas det släpper innan hon bestämmer sig för att titta ut.
Och att det kommer att gå bra, att hon kommer att må bra.
Man blir lite skadad och rädd när man har varit med om mycket jobbigheter.
Det är lätt att förbereda sig på något negativt. Av gammal vana. För att skydda sig själv.
Men det är klart, alla blivande mammor känner nog någon oro vid något tillfälle. Eller?

Och skorna ja!
De är virkade efter detta mönster. Det är ett mönster på baby-converse.
Men jag kände att jag ville skippa själva märket och bara ha de som vanliga sneakers.
Den gröna färgen är en favoritfärg. Blir nog fint i vår!
Och medan jag väntar på lite bebis-action kommer jag fortsätta visa grejor som jag har färdiga.

Tyra gillar förresten alla bebisens grejor. Häromdagen upptäckte hon att spjälsängen var bäddad, och att där fanns ett kul gosedjur. Det var bara det att när hon skulle dra i svansen på den så började den spela. Haha, ni skulle sett hennes min!

Oj, vilket fin byte!

Jag gjorde ett litet byte med hennihenni.
Har länge tyckt att det är så coolt att hon syr sina egna namnlappar.
Av snedslå-stumpar och broderigarn!
När hon skrev att hon var lite trött på färgerna hon använde till lapparna så kände jag att jag gärna ville skicka lite från mitt förråd.
Kul att kunna hjälpa till lite ibland!
Så hon fick en liten hög med snedslåstumpar, och en liten hög med dmc-garn.

Och jag fick finaste överraskningen i postlådan några dagar senare!

Jag skrev att jag älskar hennes svan-haklappar, så jag fick en egen!
eller ja, mini-Fiff fick en egen :-).
Visst är den alldeles ljuvlig och cool på samma gång?

Dessutom fick mini-Fiff även en bonuspresent:

Helt fantastiskt!
Jag är så himla glad över det fina bytet.
Och det kändes lite speciellt att få en present just till knytet, det pirrade lite extra i magen :-).

Jag är himla glad över bytet, och tycker allt att H har varit väldans generös och snäll!

Ett litet lapptäcke

Nu kommer ni säkert snart förstå att vi faktiskt vet vad det är för "sort" som gömmer sig i magen.

Ja, det är en liten flicka ♥

Och hon har fått ett eget litet lapptäcke, som ska kunna funka bra i tex vagnen.

 

Storleken på täcket blev ungefär 70x55 cm.

Jag har nog berättat tidigare att jag brukar utgå ifrån ett speciellt tyg när jag gör lapptäcken.
I detta fall var det det grönrutiga med orange och rosa blommor.
Jag hade väldigt lite av det, men det har länge varit en stor favorit.
Så jag plockade helt enkelt upp färgerna från det, och så blev det mörkgult, rosa och grönt.
Inte så vanlig kombination, men jag är supernöjd!

Eftersom jag ville få ut så mycket som möjligt av det blommiga tyget så anpassade jag även storleken på lapparna efter det. Så de blev i storlek 10x10 cm.

Visst blir man glad av det?
Tycker det är så härligt sprudlande, med lite vårkänsla!
Glada färger är ju så härligt till barn.

En titt på baksidan ska ni också få:

 

Det har faktiskt min man fått välja!
MEN det gäller att inte ge honom för många förslag, max tre.
Annars vet man ju inte hur det går ;-) haha.
Men detta gjorde han minsann bra ♥.

Återigen är alla tyger återbrukade, förutom det rosa prickiga tyget, som jag köpte en bit av i tygaffären för ett år sedan.
Den är fodrad med en utsliten fleecefilt, och baksidan är av second hand-inköpt bomullstyg.

Åh, vad jag älskar lapptäcken!

Bebiskofta!

Jag har virkat ännu en kofta till bebisen.

Återigen var tanken minsta storlek, och återigen blev den större än så...

Men denna kan nog funka i sommar!

 

Jag använde ett bomullsgarn med "fröskalskänsla", väldigt naturligt alltså.
Sen kände jag att den behövde en avvikande kant. Den blev i brunt.
I detta skede såg den lilla koftan plötsligt ut som en chaneljacka, haha.
Men sen kom de bruna knapparna på, och då försvann den känslan igen.
En chanel-inspirerad bebis är nämligen inte riktigt vad jag siktar på ;-)

Mönstret till koftan finns hos Drops.
Det är ett sånt där mönster som egentligen är jättebra, men som skulle behöva lite mer bearbetning.
Som jag tycker många av deras mönster behöver.
För att klaga lite då:
• För det första: Varför fota en kofta i naturvitt, mot vit bakgrund?
Man ser ju inte hur modellen ser ut! Och det är en superfin modell, som inte kommer till sin rätt på bilderna.

• Solfjädersmönstret blev "buckligt" så jag minskade på maskorna där. Kan eventuellt bero på val av garn också.

• Hur kan man skriva "hoppa över ca 2 st" ?? Det finns ju ingen chans att veta hur det ska gå ihop. Varför inte skriva på hur många ställen man behöver öka mer än så? Så man kan fördela det jämnt över varvet...

• Och sen tycker jag det där med knapphålen är knasigt, för ska man följa angivelserna så hamnar de inte riktigt jämnt. Jag virkade knapphål vart fjärde varv istället, och fick då 6 knapphål istället för 5.

Hoppas ni inte blir avskräckta för det.
Den var rolig att virka!
Och egentligen är det en helt fantastisk basmodell. Om man skippar solfjädersmönstret helt så har man en riktigt bra grund. Och både ok och ärmar blir riktigt snygga.
Och med stolpar går det ju snabbt också :-)

Snuttefilt av majsgarn

En snuttefilt måste ju bebisen också ha!

Och jag hade ett alldeles underbart, ljuvligt garn som länge har legat och väntat på att bli något bebisaktigt.

Ett garn av majsfiber!

Det är det mjukaste och mysigaste garn jag har känt på.

Det slår till och med bambugarn tror jag.

Nu har säkert min färgkombo utgått, men det finns i andra färger att köpa här.

Rekommenderas!



 

Själva snuttefilten består av en större mormorsruta, som ju är väldigt praktiskt till ändamålet.
Och jag är faktiskt ganska nöjd med filten. Huvudet blev rättså bra.
Det är annars det svåraste att få till snyggt tycker jag.
Det är så fascinerande att om man flyttar ett öga eller en nos en liten millimeter så ändras plötsligt hela utseendet!

Huvudet virkade jag i bomullsgarn i matchande färg. Det sista av majsgarnet blev små musöron :-).
För att rama in så använde jag bomullsgarnet som avslutande kant också.

Det ska bli spännande att se vem som gömmer sig i magen, och vad som kommer att gå hem hos knytet!
Det går i alla fall inte att få en mjukare snuttefilt, så jag hoppas ju att den kommer att bli poppis.

Vem är du därinne?
Om bara några veckor får jag veta!
Pirrigt!

Färgsprakande glad-filt!

Ännu en filt till bebisen!
Filtar är bra :-)

Ni kommer kanske ihåg att jag berättade att jag höll på med en färgutmaning?
Det var denna.
Och det var verkligen en utmaning för mig!
Jag är helt knasig när jag ska matcha färger, och kan störa mig något enormt om jag inte tycker något passar perfekt i nyans.
Men nu bestämde jag mig för att utmana mig själv.
För det är så härligt och roligt med mycket färg till barn!

Jag hade några nystan av samma märke, men i olika färger.
Jag plockade sedan ihop en hög med andra garner som passade med dem.
Min man fick faktiskt vara med och tycka till en del (läs:lite).
Och sen när jag väl hade samlat alla färgerna som jag skulle använda så såg han till att jag inte ändrade mig.
Det var nog det jag behövde! Tack honey ♥

Filten är helt i bomull (men tror kanske att ett Tilda-nystan smög sig in ;-).

Jag virkade efter detta mönster (Ravelry-länk).
129 maskor lade jag upp, och virkade med virknål 3mm (eller var det 3,5mm?).
Jag gillar att det är mer vågigt jämfört med andra zick-zackmönster.
Det blir mjukare. Och mönstret har ett så härligt namn; ripples of happiness!
Ni som inte har lärt er virka efter diagram ännu; här är ett lämpligt första projekt.
Diagram är verkligen toppen!

Filten är ca 52x80 cm.
Då är den inte blockad, (men dock tvättad och lite utsträckt).
Alltså perfekt till en liten bebis!
Och den är himla mjuk och sådär lite härligt tung.
Tror den kan bli riktigt mysig till pyret ♥

Krasslig producent av bebisgrejor

Nuvarande status: höggravid och dunderförkyld.

Ingen höjdare!

Fy och blä och usch, en riktigt elak infektion har jag åkt på.

Men jag måste säga att Tyra har varit ganska snäll mot mig. Kan knappt sova nåt, men hon följer med mig ner och slappar i soffan och ligger på min mage. Det är fint.

Sen slår hon i och för sig ner alla halstabletter och näsdukar o annat skoj, men ändå mer "hänsynsfullt" än vanligt :-)

 

Men en sak är jag väldigt glad över, och det är att jag inte har fått speciellt svullna händer under graviditeten.

Jag var beredd på att vigselringarna skulle bli för små nästan direkt, men de passar fortfarande!

Det betyder att jag kan virka på i stort sett full fart.

Hoppas jag kommer att kunna det ända till det är dags, det gör jättemycket för välbefinnandet.

 

Och tänk så hemskt det hade varit att inte kunna virka just nu när jag är dålig . Katastrof!

Så virknålen glöder rätt bra, och jag har rätt mycket att visa upp för er.

Men man ska ju helst kunna ta sig ut och ta lite hyfsade foton också...

 

Här är i alla fall två grejor som bebisen kan ha att pilla på:



 

En skallra med bitvänliga ringar och liten stjärna som är tjock och mjuk.
Mönstret till stjärnan finns på svenska här.
Ett lätt litet projekt. Tror jag använde virknål 4 och lade till ett eller två varv för att den inte skulle bli för liten.

Skallran är virkad på frihand av några favoritrestgarner. Virkade också dit tre olika ringar, för det verkar vara poppis att pilla och suga på sånt :-)
Och dessutom har Olle testat och godkänt den! Den var smaskig att suga på tyckte han.
Tyra har också pillat på den (allt som pinglar och/eller går att bära i munnen går hem hos damen)
Därför har den också varit en runda i tvättmaskinen, och klarat även detta prov galant!

Det är ganska kul att virka skallror o liknande.
Det finns mycket fina mönster, men det är även lätt att improvisera fram något.
Och det känns bra att ha en del i lagret, för man vet ju aldrig vad bebben fastnar för ♥

Byrå till barnrummet

De doftfria kläderna måste ju förvaras någonstans också :-)

Och äntligen är jag klar med byrån som ska stå i barnrummet!

 

Jag har fått ta lite och lite, eftersom foglossning och blodtrycksfall sätter stopp för långa målarstunder.

Det har varit turkosa tassar och bortrövade penslar på vägen, samt en del söndertuggade soppåsar och bortriven skyddspapp. 

Och sen klantade jag mig med tapeten, och hade ett elände att hitta nåt som skulle passa med den gröna.

Men nu är den klar! Och jag gillar den :-)

 

 

Byrån betalade jag 20 kronor för om jag minns rätt, och det var den fulaste byrå jag har sett i hela mitt liv!

MEN, man måste se potentialen!
Det som är så bra med dessa äldre modeller är att de nästan alltid består av genuint trä. Hållbart med andra ord!

FÖRE alltså ;-)

Sen ville jag absolut måla den turkos (jag älskar turkost!).
Så jag tog färgen från skötbordet (som för övrigt också var "överbliven" färg).
Och mörkturkos + vit = turkos!
Den gröna tapeten fick jag av en vän (tack Lotta).
Sen försökte jag hitta nåt grönt eller gult som kunde passa ihop med den.
Hittade en säljare som sålde hela rullar retro tapet och frågade om jag kunde få köpa en meter.
Det fick jag!
Och den passade bra.

Knopparna tycker jag är riktigt fina, genomskinliga och neutrala.
De är det enda som är nyköpt till byrån (IKEA).

Så ungefärligt pris för hela byrån; 45 kronor.

Doftfri second hand-bebis?

Nu undrar ni säkert vad detta inlägg ska handla om ;-)

Bebiskläder!

Jag har nog handlat 95 % av kläderna till bebisen på second hand.
Det är inte speciellt svårt. Det gäller bara att börja i tid så man hittar sånt man gillar.
För jag är ganska kräsen, och skulle inte klara att köpa "startpaket med 30 plagg", utan allt är noga utvalt.
Och det finns mycket fina kläder att hitta begagnat! Det dyker alltid upp något på mina second hand-ställen, och sen finns ju även tradera och blocket till exempel.
Det blir billigt också! Runt en tia i genomsnitt per plagg skulle jag tippa.



Tyra-fri bild? Nej, det går inte...

Sen får man ju komplettera lite med enstaka plagg, men då går det oftast bra att hitta ekologiska alternativ.
För jag tänker mycket på just vad bebisen ska ha nära sig, och konventionellt odlad bomull är en av de mest besprutade grödorna i världen.

Men vad man än köper för kläder, och oavsett vem de är avsedda för så är det ju superviktigt att tvätta allting innan man använder det.

Då kommer vi till min stora fundering...tvätt av bebiskläder!

Ofta när jag har handlat second hand så STINKER kläderna av äckligt sköljmedel!
Och ibland krävs det en tvätt, 3 dagars vädring, en tvätt till och 3 dagars vädring till för att bli av med lukten!
Det är skrämmande! Jag blir helt rädd!
Hur många människor är det egentligen som vräker på massvis med sköljmedel när de tvättar bebiskläder (och eventuellt överdoserar tvättmedel)?
Jag menar, de flesta innehåller så himla mycket suspekta grejor, och färgämnen och parfym. Och det tvättas ju inte ur, det sitter ju kvar i kläderna!

Jo visst, man vill ju ha mjuka kläder till en bebis, men det kan ju inte vara bra att ha såna enorma mängder!

Så himla illa kan det väl inte vara att tvätta kläder utan sköljmedel, för ofta mjukar ju tyget till sig bara man har fått det på sig, eller efter en liten stund.
Sen finns det ju tyger som alltid är mjuka ändå. Som bomullsflanell. Fleece också (men det ska man ju helst köpa second hand då). Säkert en massa annat också. Manglat linnetyg är ju ljuvligt (om man nu skulle ha tillgång till en mangel).

Kan det verkligen vara så illa för bebishud att få på sig kläder som inte är uppmjukade med sköljmedel? Om någon vet så upplys mig gärna!

Det finns ju miljövänliga alternativ till sköljmedel, men många av dem innehåller ändå onödigt mycket ingredienser.
Dock finns det några (på till exempel jordklok) som ändå verkar vettiga. Har tänkt prova den med minst antal ingredienser. Kanske gör det någon nytta, om man vill ha det till några textilier ibland.

Jag vet också att man kan ha nån tesked ättikssprit i sköljmedelsfacket. Kanske någon har testat det? Mjukar det upp?

Jag har själv aldrig använt sköljmedel. Men jag tror kanske att många använder det av gammal vana. Min mamma har alltid varit miljömedveten, så hon har i princip bara tvättat med grumme tvättsåpa under hela min uppväxt. Så jag har själv aldrig använt kläder som är tvättade med sköljmedel.

Det är säkert någon som blir lite stött nu, och jag brukar undvika att uttrycka åsikter starkt här i bloggen. Men jag var tvungen nu.
Jag förstå inte detta!
Och vill gärna höra vad ni säger om ämnet :-)

I vilket fall som helst så kommer min bebis att ha doftfria kläder!

En virkad filt till bebisen!

Bebisen i magen har fått sin första virkade filt!

En ganska stor filt.

Hela 100 x 75 cm på ett ungefär.

 

Jag är så svag för kombinationen röd/turkos/vit.

Eller vinröd/ljusblå/vit. Allt som är lite blått och lite rött helt enkelt!

 

Jag började med en hel hop med restgarner i blåa och röda nyanser.

Men eftersom jag är en såndär galen matchningsnörd så kunde jag inte ha både turkos och ljusblått ihop. Så det ljusblåa fick åka bort. Och turkost är ju så fint, och en sån pigg färg!

Men såklart räckte det inte med bara rester, så jag fick lov att köpa till några nystan. Bland annat ett mörkare turkost garn. Och det var nog lite tur, för det blev ett annat djup.

 

 

Den är virkad helt i akrylgarn, men jag valde bara såna nystan som är riktigt mjuka.

Det är skillnad på akryl och akryl liksom. Och en av de röda nyanserna var ett ljuvligt mjukt garn med mohair i. Helt fluffigt och lätt!

 

Och ni vet ju att jag gillar att blanda olika sorters garner, och det är inte så himla svårt.

Man plockar ihop en hög som ser ut att vara hyfsat lika i tjocklek. Sen märker man rätt snabbt om något är för tunnt eller tjockt jämfört med de andra.

 

 

På denna filt valde jag att virka den vita ramen runt rutorna med fasta maskor. Man kan ju också avsluta med ett vanligt mormorsrutevarv. Jag tycker båda metoderna blir bra, men det blir ju lite tydligare och "hårdare" inramning med fm. Till exempel Olles filt blev toppen med den andra metoden.

Men ni ser att det ändå är lite skillnad :-)

Det blev en liten dekorativ kant också.

Och det är inte alltid helt lätt att välja hur man ska avsluta ett projekt.

Här är ju färgerna så starka, så det behövs inte någon "sensationell" kantning.

Däremot ska den ju ändå synas, så att inramningen blir bra.

 

Vad tycker ni om färgvalet?

Det är ju inte typiska barnfärger, men ändå tycker jag den är sådär pigg och glad på nåt sätt.

Och ganska könsneutral också!

 

Känns rätt bra att ha en lite större filt, för den kommer ju att kunna användas i många år.

Dubbelvikt är den perfekt i vagen, och den ska nog passa bra i spjälsängen också!

 

Men jag har även en liten filt på nålen just nu... :-)

Skötbords-fixelifix

Det har hänt lite i barnrummet i alla fall.

Bland annat har jag piffat till ett skötbord.

Vi fick det gratis av min kusin, som har använt det till tre ungar.

Det var ett sånt här (IKEA-länk). Och det var lite småslitet efter tre vildingar ;-).

Så jag målade det i en mörkturkos färg, och slängde på lite överbliven mönstrad dekorplast.

 



 

 

Ja, nu är den ju belamrad med färg fortfarande, och emellanåt en och annan kise.
 

Det har blivit en del turkosa tassar de senaste veckorna om vi säger så :-).

Ja, och en del knyckta penslar också...
 

 

Det börjar kännas lite jobbigt nu, för jag har inte orkat göra så mycket i barnrummet som jag hade velat.

Har blvit så otroligt trött de senaste veckorna.
 

Blodvärdet är inte bra, inte sköldkörtelnivåerna heller, och blodtrycket är riktigt, riktigt lågt.

Och dessutom verkar det som om jag har nån dum infektion i kroppen också.

Så jag känner mig som en zombie med tapetklister i huvet.

Och det är det värsta jag vet! När man liksom inte kan tänka klart och känner sig bedövad i hjärnan. Huh! Det påminner mig om när min ångest var som värst, och därför blir jag så rädd när den känslan kommer.

Men tror och hoppas att åtminstonde infektionen börjar försvinna så smått.
 

Magen är ju rätt stor nu, och nu kan jag riktigt känna kroppsdelar som rör sig under huden ♥.

Svårt att förstå var tiden har tagit vägen!

Jag har ju en hel del saker kvar att fixa, och börjar känna mig lite stressad.

Det hjälper ju inte att min man har plockat fram den blivande bb-väskan och insisterar på att jag ska börja fylla den...

Ja, han gillar att vara ute i god tid ;-)
 

Fast det gör vi båda för det mesta.

Är glad att de viktigaste grejorna är fixade, och har varit det ett tag.

Ni vet; barnvagn, babyskydd, säng och en bas-garderob.

Har tänkt hela tiden att man inte vet hur mycket man orkar på slutet, och det var ju klokt av mig :-)

Just nu i vecka 31!

 

Jag har ju inte ens virkat eller sytt speciellt mycket ännu!

Men ojsan, ni kan nog skymta nåt på skåpet där....kanske är det nåt alldeles färdigt till bebisen som jag snart ska visa er..!

När jag orkar då. 

 

Tack så mycket för alla fina, rara kommentarer om koftan!

Visst är det så att jag har lite höga krav på mig själv och behöver lite peppning ibland.

Så tack för att ni bidrar med det!

Det behövs extra mycket nu när jag är mer känslig, och dessutom inte har nån handarbetsintresserad mor som ger mig beröm.

Ni är så fina som finns!

En kofta till bebisen

Jag har spanat in femtimmarskoftan ett tag. Har alltid tyckt att modellen är så himla fin.

Men huh! den är ju stickad!

Men så fick jag för mig att bebisen tvunget måste ha en i alla fall.

 

Grejen var det att jag liksom hade ett garn som jag absolut ville använda till bebisen.

Garnet var ett underbart mjukt garn i bomull/ull, och det var det allra sista garnet som mor köpte till mig.

När jag vakade hos henne så visste jag att det skulle bli otroligt svårt att använda garnet när hon väl var borta, så jag virkade en halsvärmare till mig själv av det (obloggad).

Den blev bra, men var alltid lite för smal som halsvärmare.

Så när jag blev gravid ville jag riva upp den och göra nåt till bebisen.

 

Då förstår ni också att jag har haft beslutsångest och verkligen velat att det skulle bli ett speciellt och fint litet plagg.

 

Och jag älskar färgerna på garnet! Lilla mor var duktig på att välja ♥.

 

Det är bara det att jag är inte riktigt nöjd.

Jag har inte stickat mycket de senaste åren, och det märks att jag är ringrostig. Resultatet ser inte riktigt proffsigt ut... och jag tror att jag skulle ha stickat med stickor 4 istället för 4,5.

Det är liksom lite för glest för att vara snyggt.

Och den blev lite stor också. Får nog vänta ett halvår åtminstonde innan den kan passa.

 

Ja, sen är ju frågan om jag "ska" vara nöjd.

För jag vet inte om garnet klarar en upprepning till... det blir ju fler skarvar för varje gång.

Men det är ju viktigt att koftan känns bra, eftersom garnet är så speciellt.

 



 



 

 

Men alltså, jisses, vad svårt det är att fästa trådar snyggt på slätstickning!

Grr.

Och så fattar jag inte varför det ska va ett varv med hål som ökningar i oket, när man har gjort ökningar utan hål hela tiden fram till dess?

Det är ju inte ens snyggt.

Och sen är ju mönstret inte sådär jättevälskrivet tycker jag,

Men jag hade tur och kunde fråga fina Hedvig när jag blev osäker på några saker. Tack Hedvig!

 

Så JA, fortfarande är det så att virkning rules!!

 

Och det var roligt att höra era kommentarer om knappar till bebisar.

Det är inte så att jag känner mig speciellt orolig eller nojig, men jag tycker faktiskt det är konstigt att en sånhär sak aldrig diskuteras, medan det är en massa stirrande om vilka leksaker de ska använda.

För detta är ju minst lika viktigt!

Knappknatte?

 

 

 

Jag har funderat mycket på en sak.

 

Man har ju aldrig grejor till bebisar som består av smådelar som eventuellt kan lossna.

Men väldigt många bebiskläder har ju knappar!

Och de knappar som är fastsydda i fabrik sitter ofta dåligt.

Mycket sämre än om man syr dit dem själv!

 

Borde inte det vara en potentiell fara för en liten knatte?

Tänk på säkerhetsögon till amigurumi...de sitter stenhårt, men ska inte användas till barn under 3 år.

En knapp lossnar mycket lättare, och är oftast i samma storlek som ögonen.

 

Bara en tanke.

 

Vågar jag överhuvudtaget sy på knappar när jag tillverkar kläder till knytet i magen?

Alla andra gör ju det, jag får bara inte ihop alla "delar" ;-).

 

Hur tänker ni?

Det skulle vara intressant att höra!

På tal om sjalbarn...

så hittade jag denna bilden.
Det är min nya favoritbild på mig och min älskade mor.
Jag saknar henne varje dag så det gör ont i hela mig.
Hon var helt fantastisk, och jag är så ledsen för att hon inte är här och får vara med när jag ska bli mamma.

Jag önskar att jag blir en lika fin mamma som hon var.
Om jag bara blir hälften så bra som hon så är jag nöjd.

Jag kan inte förstå att min bästa kompis inte är här.
Och fortfarande storgråter jag varje gång jag skriver om henne, tittar på foto eller besöker graven.
Lättar sånt med tiden?
Jag klarar inte av att ha kort framme på henne än. Men det kommer väl sen?

Men på tal om sjalbarn så måste väl detta vara nån slags babybjörn-variant?
Har faktiskt inte registrerat denna bilden innan.
Dock vet jag att mina föräldrar bar mig väldigt mycket i en såndär ryggsäck med riktig "stol" när jag var äldre.
Jag har nog sett mycket fjäll från den positionen :-)

Förlåt att det blev så sorgligt här, men det blir bara så när det handlar om min älskade mor ♥.
Nya tag i nästa inlägg!
Och tack förresten till alla er som har delat med er av era sjaltips! Toppen!

Sjalbarn?

Magen växer, och tiden rullar på.
Både jag och min man gillar att vara ute i god tid, så vi har de viktigaste bebisgrejorna fixade.
Det är skönt! Då kan man pyssla med smågrejor istället.
Och snart orkar man kanske inte så mycket heller ;-)

Men det jag funderar mycket på nu är en bärsjal.
Det verkar så himla tryggt och mysigt för en bebis att få vara nära en, omsvept i en sjal.
Vi sprang på en babybjörn-sele för en 50-lapp på second hand, så den högg vi.
Tänkte lite att om min man ska bära bebisen så tror jag inte han vill ha en sjal.
Men jag är jättesugen på en sjal!
Är det någon som kan tipsa mig?
Vad har ni föredragit för typ av bärsjal?

Det finns ju massor med olika!
Trikåsjal, vävd sjal, ringsjal och mei tei och allt vad det är...
Och sen kan man ju sy själv. Det finns till och med speciella ringar att köpa om man vill sy sig en ringsjal. Men vad ska man då välja för tyg?

Det känns som det bästa är att köpa det begagnat. Det finns ändå en hel del att hitta på blocket och tradera.

Sen är jag fullt medveten om att vissa bebisar älskar att bli burna, medan andra älskar att ligga i vagn.
Och sen finns det ju bebisar (som Olle) som alltid är varma, och då går det ju inte heller så bra att bära mer än en liten, liten stund.
Men köper man begagnat så slänger man ju inte en stor summa pengar i sjön, om den nu inte skulle bli använd.

Men jag behöver tips!
Någon som har erfarenhet och vill dela med sig?

Jo förresten, bebisen får lite mys och trygghet redan:

Tyra ligger ganska ofta och myser på min mage. Och väldigt ofta så vaknar bebisen till och rör på sig.
Hon kommer säkert känna igen Tyras spinnande när hon kommer ut ♥

Uggle-skallra

Här kommer den första färdiga grejen till bebisen!

En skallra i form av en uggla:

 



Mönstret finns här, och är på engelska.
Men jag är lite såhär smått missnöjd med vissa grejor.
Alltså, den är väldigt söt och så, men det finns en del detaljer som jag skulle vilja ändra...

Till exempel så förstår jag inte varför man lägger skarven på utsidan, och inte på insidan!
Och så tycker jag nog att den kunde vara lite smalare, så det blir lättare för små händer att greppa den.
Och näbben ändrade jag, för jag tyckte den blev för stor.
Men sen blev den lite sned på nåt sätt, och så stör det mig att skarven mellan färgerna när man monterar den blir "fel". Alltså, det blir ju knasigt hur man än gör... nu blev det mörkblå, röd, mörkblå istället för mörkblå, röd, turkos, orange, mörkblå.
Ja.
Men det är bara såna smågrejor som jag retar mig på.
Jag är nog en ganska otacksam mönsterläsare ibland ;-)

Hoppas jag inte skrämde er ifrån att virka denna nu!
Mönstret är ändå bra skrivet, och har lite vägledande bilder också.
Kanske skulle man ta sig i kragen och faktiskt skriva ner ett helt mönster som man själv är nöjd med...

Material: rester av bomullsgarn.
Total kostnad: ca 10 kronor.

Önskar er en trevlig helg nu!