Så skoj att min passion smittar av sig!
Nu har hon ju virkat innan, men hon påstår att det är 35 år sedan sist (!).
Men faktiskt, när jag började lära mig virkning på allvar för 8-10 år sedan, så var det hon som visade mig en luftmaska och fast maska. Resten lärde jag mig själv, med hjälp av böcker.
Så nu var det min tur att vägleda henne...
det enda jag behövde göra var att påminna henne om att man gör två omslag till en stolpe, resten kunde hon ju. Det blev lite fel i början, men sen virkade hon på med en väldans fart!
Denna ruta fick hon låna mönster till:
Och så fick hon lite brunt och vitt bomullsgarn. Kanske det blir ett linne av det..?
Men kolla in vilken fart hon har på virknålen! Inte kan man tro att hon inte har virkat på 35 år??
Ni förstår kanske också varför mina vigselringar betyder så mycket för mig? Mors ringar syns så tydligt, och de är ett starkt minne från min uppväxt, och särskilt att de alltid klirrar! Och så har jag barndomsminnen från när vi skulle baka. Det var den enda gången som hon tog av sig ringarna, och lade dem på fönsterbrädan.
Och just det! Ni har ju inte fått se våra ringar! Men jag väntar fortfarande på att få bilderna som vår bröllopsfotograf tog, och då får jag visa ringarna för er också.
17 kommentarer:
Jag blev alldeles varm om hjärtat av att läsa ditt inlägg. :)
Det ska bli kul att se era ringar. Själv har jag nån slags smyckesfobi... kan inte ens ha halsband på mej, fast jag är allt gift ändå. ;)
Vad gulligt att du fick hjälpa din mor med virkningen !!! Jag minns att min mamma gärna ville göra som jag . Det är nå´t visst med mor-dotter förhållande. Ska bli spännande att se ringarna. Kram Eva
Mysigt att dela hobbyn med sin mamma :-) Min mamma bor för långt bort för att det ska bli några handarbetskvällar men när vi ses så pratar vi i alla fall lite handarbete.
virkning är nåt som får meg att tänka på min älskade farmor som i en ålder av 84 fortfarande håller på både med virknål och stickor...
är oxå överförtjust i mina vigselringar...dom påminner meg om all den kärlek som vi delar med varann...
Min mamma virkar fortfarande. Hon är snart 85 år gammal. Min mormor och farmor virkade också. Jag har ett vitt sängöverkast som farmor gjort.
Ska bli spännande att se era ringar. Jag har mina egna och min mormors och de tar jag aldrig av mig.
Absolut att lilla mor kan virka, har man en gång lärt sej så finns det där. Ska bli roligt att se vad hon och "nålen fixar"!För visst visar du hennes resultat?!! Kram sytanten
Kul när "gamla" takter sitter i. Vilka trevliga virkstunder ni kan ha tillsammans.
Så mysigt att du fick hjälpa din mamma att komma igång med virkningen igen! Roligt att få dela detta intresse. Det är ju också en välgörande aktivitet!
Kram, Maria
Vad festligt! :D
Jag försöker också få alla i min omgivning att pröva på, men ingen verkar överförtjust. :P
Suck, nu saknar jag mamma ännu mer när jag ser hur trevligt ni har tillsammans. Var rädd om varandra.
Så koselig at moren din ville begynne å hekle igjen.
Aha! Nu förstår man ju vad du har fått fingerfärdigheten ifrån! =) Kul att du kunde fresta din mamma att börja virka igen.
Du visar väl vad det blev så småningom?
Kul när man kan lära sina egna föräldrar något. Fina annorlunda virknålar ni har!
:)
Underbart när man kan göra saker tillsammans. Vad är det för fin virknål din mor använder?
Hej gumman! Du har fått en liten award inne hos mig:)
Så gøy at du vil være med i tekningen på bloggen min. Garnet Milk&Honey er fra www.viking-garn.no.
Hahaha, jaa, gissa hur trött jag är på en skala;)
Det är ändrat nu-igen;)
Skicka en kommentar