tisdag 8 oktober 2013

The evil book

Det funkade inte riktigt med en svensk variant på titeln till detta inlägg!

Hur kan en bok bli evil då?
Jo, om man efter en hektisk dag sätter sig vid symaskinen fast besluten att sy klart tygboken till dottern, när man egentligen borde ha gått och lagt sig för två timmar sen...då kan det bli så!

Jag är inne i nån såndär klantigthets-period, där allt bara blir fel hela tiden.
Ni läste ju lite häromdan om hur en dag just nu kan se ut.

I lördags skulle jag o bebisen gå på dansföreställning för bebisar.
Ungefär såhär gick det:
Dags för bebisföreställning på Kulturhuset Barbacka. I fem minuter är bebisen mkt road. Sen är det kört.
Skrikande bebis +mamma får ge upp föreställningen. Bebis är jättearg och vill ingenting. Mutar bebis med majskrokar. Det enda som funkar.
Beger oss till bussen, och bebisen blir hysterisk precis när den kommer.
Får åka med sur busschaufför som kör som e
n idiot. Är tvungen att ta upp skrikande bebis.
Busschauffören tvärbromsar och tutar intensivt på cyklist. Busschauffören stannar bussen för att läxa upp ynglingen på cykel. Efter 5 minuters bråk kör bussen vidare.
Bebis somnar hos mamma. Lägger bebis i vagnen för att gå av. Bebis skriker hysteriskt igen. Upp med bebisen, springer hemåt och inser samtidigt att jag har gjort världens miss mitt i allt tumult. Skit! Jag har inga husnycklar med mig! SKIT SKIT SKIT!
Ringer pensionären (aka morfarn). Pensionären är inte hemma. Som vanligt (punkt).
Ringer mannen. Mannen kan inte komma från jobbet. Ringer pensionären igen. Pensionären har ingen mobil med sig. Som vanligt (punkt).
Inser att jag är vrålhungrig. Blir plötsligt väldigt glad att jag odlar tomater!
Rycker åt mig tre tomater och kommer på att jag har morötter i grönsakslandet. Lycka!
Rycker upp tre morötter. Suck, de måste ju sköljas!
Fram med vattenslangen. Kopplar in slangen, sätter på vattnet och splash!

Hela skon blir fylld med vatten.
Till sist får mannen iaf tag i lämplig bekant som efter en stund kommer hem med nycklar till mig.


Trött efter denna dag? Jo, hyfsat! :-)

Och igår kväll kom jag alltså på den briljanta idén att efter eget huvud, för allra första gången sätta mig och sy en pekbok.
Den skulle vara vadderad hade jag bestämt.
Såklart.
Jättebra idé.
Men nähä, det gick visst inte att sy i 10 lager bomullstyg och 5 lager fleece.
Så konstigt.
Det hade jag väl aldrig lyckats förutspå om jag hade tänkt efter lite.
Lyckas samtidigt bryta av nålen på symaskinen.
När jag insåg detta kom jag på att jag kunde klistra fast en remsa till bokens rygg.
Med textillim.
Textillim som nu var på hela boken (och halva sybordet).
Textillim som ju luktar så gott för övrigt...ähum.
Och sedan var det ju bara att sy för hand.
Tänkte jag.
Jodå, så att...det är ju lätt med sisådär 53 lager tyg.
Och det är ju extra lätt att få en nål genom torkat textillim (don´t try this at home!).
Blir förbannad och rycker loss alltihopa.
Nu har boken jättefina tjocka, intorkade rester av textillim överallt.
Jaja, får täcka dem med band.
Då kan jag ju knyta ihop allt i ryggen.
Blir finemang.
Syr ihop sidorna två och två, lägger ihop dem och kommer på att jag inte har kommit på hur jag ska få ihop överkanten.
Plus att jag inser att inte alla sidor faktiskt är fastsydda (Med denna briljanta idé? Är det möjligt?).
Får lösa det senare tänker jag.
Syr ihop banden i ryggen, och plötsligt är hela boken skev.
Dessutom ligger inte banden jämnt.
Det ser för j***igt ut, och bamse, fiskarna och resten av ensemblen i boken är farligt nära att hamna i papperskorgen (läs: bli mördade med tygsax alt. brännas i kaminen).
Härvid har jag även lyckas sy X antal sömmar hit och dit för att "rädda" eländet.
Blir tvungen att ta fram ytterligare en bit bomullsband och klistra över allt skit på framsidan.
Klistra alltså. Igen.
Med textillim.
Och då fick jag ju snörpa ihop ryggen igen. För hand.
Och nederst blev det ihopknutna band som avslutning (vilket iofs ingick i plan D).
Japp, boken är klar!
Men efter den sista klister-räden så var det plötsligt dåligt med svängrum för själva bläddrandet av boken.
Bitter, trött och irriterad efter typ 2 timmars hårt arbete går jag till sängs.
Boken är skev, ful och full med limfläckar.
Dessutom är den svårbläddrad.
Och med en massa random bomullsknutar som avslutning är liksom själva boken mindre intressant för en pillande 7-månaders bebis.
Inte ett av mina mest lyckade projekt med andra ord.

Men den ska minsann användas ändå, efter det hårda slitet!




 Jag hade till och med gjort en prasselsida med plast i cirkeln!




Om någon undrar så:
Ja, jag har börjat på tygbok nr 2 (revansch, kom till mig!).
Och ja, jag har en bättre plan :-)

Och jo, den mottogs väl okej. Det bläddrades liiiite i den i alla fall.


Envis mamma? Neeeej, nu förstår jag inte vad ni menar!

10 kommentarer:

Yarn-Madness sa...

Åh! Jag har då aldrig kommit på tanken att sy en sådan bok själv - vad klyftigt! Och fint blev det!

Tyg och otyg sa...

Den ser iaf fin ut på bild! :)
Jag har ju gjort ganska många sådana där böcker vid det här laget och kommit på att det är smart att klippa fodret lite smalare än själva sidorna, så att det inte går ända ut i ryggen på boken. Då blir det "bara" typ tio lager tyg att sy ihop. :)
En annan grej som jag gjorde nu senast var att jag klippte "pärmsidorna" ett par cm bredare och sydde ihop dem, så att liksom hela pärmen hänger ihop i ett stycke och kan vikas runt resten av sidorna. Sydde sedan en raksöm för att få det att sitta och sedan en dekorsöm över för att dölja raksömmen typ. Hoppas du fattar hur jag menar, kan skicka nån bild via fb annars. :)

hennihenni sa...

Oj oj oj, känner så igen mig hur det kan bli när man är trött men ändå SKA sy :) Har själv funderat på att sy mjukbok, men nu vet jag inte om jag vågar... Fast Tyg och otyg hade ju några bra tips i sin kommentar!

Lina & Mia sa...

Nej men jag tycker att den var jättefin!! Men jag förstår vad du menar när allt bara går fel, det gör ju bara så att man blir ännu mer envis, för man vet ju hur man vill att det ska bli! Hu det är inte kul när det blir så, men jag tycker att du ska vara nöjd med boken ändå! För på bilden ser den ju hur fin ut som helst!

Tyg och otyg sa...

Maja och Hennihenni; om ni vill kan jag göra ett blogginlägg om saken, med bilder så att det kanske blir lite tydligare hur jag menar. Har faktiskt en tillklippt bok nånstans hemma som jag inte sytt ihop än, så det skulle kanske inte ens ta en evighet innan det blev gjort. :)

Helena Högberg sa...

Ibland vill det sig inte riktigt som man tänkt sig, men skam den som ger sig :)Jag tycker boken blev jättefin!

Fiff sa...

Ida: Ja, jag kom också fram till den lösningen efter denna första bokincident :-), att göra stoppningen kortare för att slippa sy i den sen. Jag förstår hur du menar med själva omslaget/pärmen tror jag. Funderade också på om man kunde göra nåt smart där.
Hennihenni: Nä, du ska inte bli rädd! Det är inte alls svårt egentligen. Det är bara inte så välplanerat att sätta sig vid symaskinen när man är trött, sliten och irriterad ;-)
Bok nummer två gick finfint att sy ihop!

Eva sa...

Helt underbar läsning faktiskt!
All sympati härifrån dock, med "underbart" menar jag att du berättar.
(Själv har jag idag fått erkänna ett totalt hjärnsläpp... Provstickar en beskrivning o satt igår och förstpd inte varför det fattades 58 m i mönstret. Gjorde det inte alls om inte jag "snöat in" på att räkna fel... Men jag hann givetvis larma konstruktrisen...)

Återbruk av Åsa.Li sa...

Oj bebis senarium känns allt för väl igen...Pekboken blev fin på bildena i alla fall:-)

Kerstin sa...

Det är himla bra att vara envis ibland:)

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...