söndag 15 januari 2012

Min lilla stuga

Jag hade en egen liten stuga.
Den ska jag visa för er nu!

När jag var 13-14 år ungefär så kom jag på att jag skulle fixa till gäststugan som fanns precis utanför mitt barndomshem.
Fram till dess var det bara en dumpningsplats ungefär, och förvaring till det fina skåpet.

När jag satte igång låg det en äcklig grå plastmatta på golvet, den lilla köksinredningen var mintgrön, och hade bruna luckor. Stänkskyddet var också mintgrönt.
Väggarna hade en ful brun medaljongtapet, och murstocken var helt paj.

Jag målade, och målade. Far och jag slipade det gamla brädgolvet som fanns under den fula plastmattan, och oljade sen det.

Och ungefär såhär blev det:



Denna lilla kokvrå är så härlig.
Här hade jag en liten kokplatta innan, så jag kunde göra te och koka pasta.
Men jag satt egentligen mest här ute och kollade på tv och film, för det var varmare att sova inne i huset... :-)
Fast det hände ju att jag eldade på rejält i den lilla kaminen, så det nästan höll hela natten!


Observera spegeln som är gjord av kakel som blev över från kökshörnan!
Kommer ihåg att jag tog en bit spånskiva och gröpte ur, som jag sen lade spegeln i. På med lite kakelplattor och vips så hade man en snygg och matchande (viktigtviktigt!) spegel.

På nästa bild kan ni se pärldraperiet som jag gjorde.
Jag kommer ihåg att jag tog en överbliven bit taklist och borrade hål.
Snodde en av fars gamla fiskelinor.
Sen rotade jag fram gula och röda sugrör som låg och skräpade.
Träkulorna hade jag fått av min mosters man nån gång. Tror han hittade de på tippen, eller på väg dit...
Sen hade jag gammal cernitlera som jag gjorde små pärlor av.
Vips så hade det blivit ett draperi som matchade resten av inredningen!
 

Egentligen borde jag väl skruva ner det och ta med mig, men jag vet inte om jag har nån plats för det.
Det är ju så nu, när mor snart försvinner och far håller på att sälja huset, att man måste välja vad man ska ta hand om och inte.
Men skåpet är ju på plats, och de snygga 60-talsstolarna ska också få bo hos mig (Efter viss ommålning ;-)! )


Men ni måste kolla in den underbara 50-talstapeten som satt inne i köksluckorna!


Är riktigt stolt över att jag sparade den!
Visst är den ljuvlig?
Som ni kan se på några av bilderna så sparade jag även vissa mintgröna väggar.
Det var också ganska roligt. Sen målade jag prickar som schabloner, återigen för att matcha upp allt!

Men håll i er, det kommer lite till utflippad kreativitet...

Det fanns även en liten hall, eller tambur till stugan.
Där var väggarna återigen mintgröna.
Jag kom tydligen på att jag skulle sätta handavtryck på hela väggen.
Så den är fylld av olika händer, både från släkt och vänner!


Sen gick jag vidare på temat...fast med fötter!
Far hade sparat några köksskåp från deras gamla kök, och det ena snodde jag.
Kom på att om jag lade det på längden så blev det ett perfekt skoskåp!
Lite överbliven färg på det, och så mina fotavtryck (man måste ju visa vad det ska användas till) och så hade man återbrukat lite till!


Det är en ganska häftig resa jag har gjort.
Som tonåring älskade jag färg.
Men när jag började i gymnasiet så började jag tröttna på alla starka färger, och gillade mer naturfärger.
Nu har jag landat mittemellan, och det känns helt rätt!

Det är kul att gå tillbaka såhär och se hur man har utvecklats.
Jag blir ganska impad över mitt driv att genomföra en hel renovering på egen hand, vid den åldern.
Och jag hade faktiskt ingen aning om att jag bubblade av kreativitet redan då!

Men jag menar...hur kunde jag missa att jag alltid har varit kreativ??
Det är ju ganska uppenbart när jag kollar tillbaka.

Men jag vet vad som hände.
Gymnasiet hände, och då blev mor sjuk första gången.
Förlorade nog mig själv där någonstans.
Då kan ni förstå hur mycket skaparglädjen betyder för mig nu, nu när jag har hittat tillbaka!
Sakta kom kreativiteten tillbaka när jag mådde som sämst.
För jag kan berätta för er att jag har varit riktigt långt nere, längst ner på botten.
Med skapandet hittade jag nog lite terapi, och på den vägen är det.

Så nu kör vi vidare, trots motgångar och jobbigheter:
SKAPARGLÄDJEN ÖVERVINNER ALLT!
Och det är mitt kall att sprida den vidare!

18 kommentarer:

Tyg och otyg sa...

Vad roligt att se! :) Du måste som du själv redan konstaterat ha varit både kreativ, händig och driftig redan då!
Kul att se ditt pärldraperi, jag har under några år nu funderat på att göra ett sådant av just sugrörsbitar och pärlor. Tycker nog att du ska skruva ner det och behålla. Det går säkert att rulla ihop så det inte tar så stor plats.

Annika GW sa...

Vilket fint inlägg. Så roligt att läsa! /Annika

Pysselfarmor sa...

Åh så roligt det var att läsa detta. Ungefär så där också höll jag på när jag var yngre...det är x antal år sedan det ;-))
Jag tror att det följer med detta att vara kreativ, men det kanske går i vågor eftersom det vissa perioder i livet kommer annat i livet som tar tid.

Anar att du tagit mycket bilder och spar som ljuvliga minnen.

Saras pyssel sa...

Så härligt! Tack för att du visade det här! Jag gillar verkligen väggen med händer - den känns väldigt välkomnande!

myzpyz sa...

vilken fantastiskt inlägg, tack fina du för att du delar dig med mig *kärlek*
underbar stuga! min kompis har handavtryck inne på sin lilla toalett, mycket skoj o fint! jag som jobbar med fingeravtryck e juh lite nördig o går igång på allt som har fingeravtryck på sig *skrattar*
igår sydde jag en lite projekt-påse av ett av tygerna jag vann hos dig! tänkte lägga in bild på bloggen o länka hit (hoppas det är oki). kommer även sy av ditt tyg idag *ler*
kramar o kärlek

Misemor sa...

Oj, så vondt du har hatt det. Men så bra at du har funnet tilbake til den kreative vegen. Og den lille stugan ble jo så fantastisk skjønn. Herlig å ha en slik å sitte og nyte av. Flott tapet du tok vare på der inne i skapet. =)
Lykke til videre på din kreative vei.
Klem ToneB

Eva sa...

Vilket underbart "tonårstillhåll" du skapade! Lätt att förstå att du kan ha haft många mystimmar där.
Känner igen det där med att skapande/fixande/pysslande blir extra viktigt när man är som lägst. Fast själv drabbas jag tyvär då och då (som nu) av att ingenting blir gjort om jag inte tvingar mig... Lite jobbigt.
Det du inte tar därifrån hoppas jag att nästa ska uppskatta för hur fint det är!

Annika Berg sa...

Imponerande arbete med stugan, mitt i tonåren! Och vackert blev det.
Och visst har kreativiteten helande egenskaper. Det tror jag helt på. Så har det funkat för mig. Underbart att höra det från fler.
Det bästa med stugan är kanske ändå alla minnen den rymde och de kan du alltid bära med dig :)

Tinas Garn sa...

Verkligen fint du har gjort, härligt!

Evas Pyssel sa...

Jag förflyttar mig genast bakåt i tiden och känner så väl igen mig. Och du ...för sjutton gubbar ta vara på det där bokmärket med ängeln. Jag samlar bokmärken. Det kan vara ett gammalt svenskt märke och de brukar vara eftertraktade.Det finns ju även nytryck, men det ser du på papperet. Kram Eva

Paradiset Kaos sa...

Härlig stuga!

Susanne sa...

Vilka underbara färger i inredningen. Det känns som man blir glad överatt kliva in genomtröskeln där. Också delade du med dig hur man gör ett enkelt hemmagjord draperi och dessa underbara hand och fotavtryck.
Kram Susanne

Ulla-Bella sa...

Et ekte Pippi-sted det der jo! Herlig:)

Maud Freij sa...

Härliga bilder och stugan är säkert en bra plats for dig att samla krafter på.

Ha det så gott du nu kan.

Kram från Maud

Mia stickar sa...

Vilken stuga och va kul med alla dessa händer!

Annefia sa...

Så underbart att ha sin egen lilla stuga i den åldern, det drömde jag också om då.

Kreativtet och skaparglädje kan verkligen hjälpa en att trösta och läka.

sofia sa...

Helt fantastisk stuga! Vilket jobb! Kreativitet är så coolt, så ung & redan så skapande!

R´s sa...

Vilken härlig berättelse du bjuder på. Och "gästboken" med händer, för att inte tala om dina fötter _ Helt underbart!

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...