Polotröja blir kofta!

Det här med att göra om tröjor till koftor är en himla bra grej.

En kofta är så mycket mer användbar tycker jag.

 

Här är den senaste förvandlingen:

 



Och eftersom jag numera är ullfrälst så är det såklart ett ullplagg jag har gjort om :-).

Från polotröja:

Till kofta:

Jag är alltid lite snabb när jag ska göra sånt här, så jag kan allt finputsa min teknik när det kommer till att sy på band på baksidan.
Man klipper ju först upp tröjan, och sedan måste man sy på ett stumt band på insidan så att den i töjer sig.
Man kan tex använda sig av ett kantband eller ett vanligt bomullsband, man viker in kanten och syr fast.
Och när man fixar till en polotröja så får man tänka på att bandet blir synligt eftersom baksidan blir framsidan på kragen.
Hänger ni med på hur jag menar?
Jag har gjort samma misstag två gånger nu... men det är ganska lätt fixat om man syr lite snyggt för hand efteråt.

Efter mycket velande beslöt jag mig även för att sy fast två tryckknappar i bysthöjd.
Det är oftast där jag brukar knäppa koftor.

Material: Tröja från röda korset +band +två tryckknappar
Total kostnad: Cirka 40 kronor

Har du bränt botten på en kastrull?
Använd en sockerbit att göra rent med!
Och ett tips till: undvik snabb-bitsocker ;-)

Hejdå 2014!

Adjö 2014, jag kommer inte att sakna dig!
Fy, vilket tufft år det har varit.
Det startade med att jag fick veta att far hade en tumör.
Han genomgick en stor operation. Sen fick vi veta att den var ofarlig, vilket visade sig vara ett missförstånd...
Så hittade de "fläckar" på ena lungan, och han fick opereras igen.
Då visade det sig vara metastaser, och världen rasade ännu mer än den redan hade gjort.
När sommaren började startade han cytostatika-behandling, som han fortfarande går på.
Utsikterna ser lovande ut, men jag är såklart livrädd att förlora även honom till denna hemska sjukdom.
I slutet på sommaren blev min mormor dålig, och gick bort.
Eftersom min mor inte lever längre så fick jag ta hennes roll i det hela.
Det har varit en känslomässig berg-och-dal-bana kan jag lova.
Det kändes lite som att förlora mor en gång till, samtidigt som jag skulle tackla minnen av både henne och mormor, samtidigt som jag ju fick vara med och fixa med det praktiska. Och det är först nu som allt verkar vara uppklarat...
Mitt i allt detta blev Tyra svårt sjuk, och hamnade på djursjukhus. Jag trodde inte hon skulle klara sig!
Och sen helt plötsligt dog min svärfar.
Sen startade inskolningen på förskolan för pinglan, och jag var känslomässigt helt knäckt. Samtidigt skulle jag börja arbetspröva lite försiktigt.
Detta var bland det jobbigaste jag någonsin har varit med om!
Det blev helt enkelt för mycket på en gång. Och jag kraschade lite.
Sen blev pinglan rätt dålig för första gången, och sen kom julen och saknaden efter mor blev helt enorm.
Så nu har jag en dipp igen.
Och för att avrunda hela året så blir maken magsjuk, vilket han inte har varit på minst 6 år...
Inget höjdarår alltså.
Men såklart har det varit många ljusa stunder också, men hösten har varit riktigt tung.
Det är tur hon finns, den där lilla optimistiska busungen ♥
Det är helt fantastiskt att hänga med och se utvecklingen hos sitt barn!

Men välkommen 2015 säger jag, och jag hoppas att du har lite mindre elakheter att bjuda på.

Så det blir ingen tillbakablick i år, jag orkar inte med det.

Jag önskar oss alla, både mig och er ett gott nytt år! Verkligen.
Må det bli ett bra år!

Tack för att ni kikar in här. Stor kram ♥

Lamp-piff med telefonkatalog

Vårt hus är ett såntdär litet hus, med ganska lågt tak.

Och min man är cirka 1.90 cm lång, vilket innebär att man inte kan ha superspännande lampor hängande hur som helst.

Det blir mer "hej plafond". Usch, jag hatar faktiskt plafonder lite.

 

När jag bodde hemma hos mina föräldrar hade jag en lampa i min lilla stuga som jag tyckte om. Den var väldigt enkel, men ändå roligare än en vanlig plafond.

När barndomshemmet såldes tog jag den med mig, och nu sitter den i pinglans rum!

Tittar ni noga på en av bilderna i detta inlägg så kan ni se en skymt av den.

 

Men den suktade lite efter en tillpiffning tyckte jag.

Det blir ju lätt så att man vill piffa det mesta i ett barnrum ;-)

 

Så jag slaktade en telefonkatalog, klippte ut några fjärilar, limmade fast dem på ståltråd, och monterade dem ovanpå lampan:

 

Jag använde de gula sidorna till ändamålet.
Det känns lite som nattfjärilar som dras till ljusskenet!

Material: telefonkatalog, ståltråd, papperslim
Total kostnad: Cirka 2 kronor :-)

God jul! (-mössa)

Jag och mina kompanjoner (läs: pinglan och bus-Tyra) vill önska er alla en riktigt god jul!
Jag hoppas den blir mysig och lugn för er alla.

Samtidigt passar jag på att visa pinglans tomtemössa, som ni ju har kunnat skymta i ett tidigare inlägg.

Den är virkad i restgarn. Det röda var det nog en hel del ull i, så hon har använt den som utemössa nu i december.
Det är vartannat varv halvstolpar och vartannat fasta maskor.
Jag har gjort ökningarna på varven med halvstolpar.

-Cool tofs, mamma!

 

-Det var tur att du virkade en tomtemössa till mig, för tomtedockans luva är lite liten...

GOD JUL!

 

 

 

 

Släng inte ljusstumparna!

Särskilt på blockljus blir det ofta mycket kvar och det är lätt att gjuta nya ljus av detta!

Jag har inte köpt nya ljus på många år, för jag återanvänder materialet om och om igen :-).

 

Men ska ni köpa nya ljus så satsa hellre på stearin än paraffin, det är ett bättre val för miljön.

Det finns även sojaljus och behållare som man kan fylla på med matolja.

Elda försiktigt!