Att rädda fläckiga kläder

Som småbarnsförälder är det i princip omöjligt att få bort alla fläckar (även om galltvål tar det mesta).
För det mesta stör de där fläckarna inte så mycket.
Men ibland ser det riktigt trist ut, och då vill man ju inte kassera plagget bara för den sakens skull. Inte om de är fina och fullt användbara i övrigt.

Då är det enkelt och smidigt att plocka fram lite textilfärg!

På denna tröja använde jag ett gammalt suddgummi och skar ut formen av ett hjärta.
Sen började jag med att trycka hjärtan där fläckarna var, och sedan fortsatte jag runtomkring för att det skulle se mer enhetligt ut.

Såhär såg min suddgummi-stämpel ut:

Och för några veckor sedan fixade jag ett par fläckiga leggings.
Där använde jag en potatis för att trycka prickar.
Hittade helt enkelt en överbliven, liten potatis i potatislandet, som var perfekt i storlek!

Såhär blev det:

Och det är inte direkt så att det blir lättare att pyssla här hemma...
Antingen har man en buse som snor pallen och vill kleta färg överallt, eller har man en klåfingrig liten fröken som snor potatisen:

Tomater, tomater, tomater

Inte ett enda inlägg på hela september.
Varför?
För att jag har varit sjuk hela månaden. Mer än tre veckor.
Suck.
Nu hoppas jag det ska bli bra efter en penicillinkur.

Och medan jag har varit inomhus och inte orkat något har tomaterna mognat rejält i växthuset.
Tacksam gröda att odla. De levererar trots att man inte orkar vattna på flera dagar (läs: en vecka).
Och när mycket annat känns hopplöst, som när mjöldaggen tar död på både sockerärtor, gurkor. squash, pumpa och jordärtskockor (!) och bönhyddan krashar och kålen blir uppäten, så levererar alltid tomatplantorna! Alltid. De och morötterna är alltid pålitliga!

Så vi har mer tomater än någonsin.
Och vad gör man med enorma mängder tomater?

Röda, gula, orange. Stora, mellanstora, små och pyttesmå...
Detta är ändå inte allt kan jag tala om ;-)

Jag vet, det är ett riktigt lyxproblem att ta tillvara på dessa vackra tomater, men man behöver ju lite inspiration och ork till att göra det...

En dag gjorde jag tomatsås.
Jag fyllde en plåt med tomater, lök, vitlök och oregano, och ringlade över lite olivolja.
Sen fick det tillagas i ugnen några timmar på 125 grader.

Tipset fick jag av skillnadens trädgård på instagram (@skillnadens).
Det var smidigt att inte behöva passa en kastrull!
Mixade bara hela blandningen och smakade av med havssalt och honung.
Nu ligger tomatsåsen portionsförpackad i frysen, i väntan på att användas som sås till bland annat hemmagjord pizza.

Idag har jag gjort marmelad på gula/orange tomater. Den smaksätts med citron och ingefära.
Gjorde det förra året också, det blev gott!

Och så har jag skördat en hel del chili idag också (även det är tacksamt att odla).
Den har jag lagt in i äppelcidervinäger, vatten och socker-lag (1 dl vinäger, 2 dl vatten och 5 msk socker höftade jag mig fram till).
Chili-inläggningen rör jag dock inte själv, det är alldeles för starkt för mig.
Men maken gillar det :-)
Och det känns såklart suveränt att kunna ta tillvara på så mycket som möjligt.

Tänker att jag ska mixa lite tomater och frysa in, och använda som krossade tomater i grytor och liknande i höst/vinter.
Och så ska jag lägga in tomater i år igen! Det blir jättegott!
Har ni några roliga tips på att ta tillvara på tomater?
Det är alltid kul med lite inspiration.

Välkommen in i lekstugan!

Äntligen är det dags att visa förvandlingen av lekstugan!

Det har varit lite pysslande hit och lite pysslande dit, och det har tagit lite tid.

Bara en sån sak som att lyckas måla hela insidan när pinglan inte är hemma är en utmaning...vi är ju i stort sett alltid hemma tillsammans!

 

Men nu är den klar, och jag är helnöjd! Och framförallt så verkar pinglan väldigt nöjd, och det är ju det viktigaste!

Så välkomna in :-)



 

 

Det har ju varit lite av en utmaning att både måla och inreda min gamla lekstuga. Den är mindre än 2 kvadratmeter tippar jag... Men man får ändå in förvånansvärt mycket ändå.
Ett skåp, ett bord, en stol och en pall!

Stolen hittade jag hos svärmor. Den fick lite röd färg på sig. Likadant med hjärtehängaren på väggen.

De fina rutiga gardinerna blev kalas i lekstugan! Och det var fantastiska tyg och otyg som räddade mig när jag hade gardinkris. Jag visste att det skulle vara toppensnyggt med rödrutiga gardiner,men jag hade inget tyg hemma, och kunde inte hitta på loppis heller. En efterlysning på fb gjorde susen! Tack Ida!

Eftersom det är ganska ont om utrymme bestämde jag mig för att göra skåp och bord i ett. Jag hittade en träskiva och ett gammalt badrumsskåp på loppis. De fick färg på sig och två blev ett!

Inuti klädde jag skåpet med hyllpapp (också loppisfynd).
Funkar finfint!

Till vänster om bordet satte jag upp små hyllor. Jag utnyttjade helt enkelt de befintliga reglarna, och placerade hyllplanen mellan.

Jag gjorde likadant på ena kortsidan, med en lång bräda som blev över.

Vimpeln sydde jag av små tygbitar som jag hade hemma.
Plåtskylten som hänger ovanför hyllan hittade jag på mormors vind :-) Den kommer från en gammal kyllåda. Alaska hette den. Charmigt :-). Plåtburken har varit min farfars.
Sen är allt annat loppisfynd och sånt som vi redan hade hemma.
Det enda jag har köpt nytt är två glassar i trä! Rätt bra jobbat, tycker ni inte det?

 

Hon har ingen brist på kaffekannor direkt...två från gammelmormor och en från farmor!

 



Och så två före-bilder:

Lite skillnad!
De där gardinerna satt uppe när jag var liten ;-).
Lekstugan var alltså min när jag var liten, sedan flyttade den till min moster under några år. När hennes barnbarn blev äldre, och Malva föddes fick den komma tillbaka till mig.
Det känns fint!
Och det var roligt att piffa till den till pinglan. Det var så tydligt hur mycket mer hon gillade att vara där efter att den blev fixad. Helt lycklig var hon när jag visade resultatet för henne! ♥

Och då menar jag inte att det är viktigt att ha perfekt matchning och en massa piff, men det brukar vara uppskattat när det finns mycket saker att pyssla med, och att man ändå har lagt ner lite kärlek på det hela.

Utsidan är fortfarande under arbete, så det tar vi en annan gång. Men insidan är ju viktigast!

Och förresten, STORT tack för responsen på mitt trädgårdsinlägg! Det kändes så himla fint att ni gillade det!

En trädgård för alla

Min trädgård är rätt vild.
Jag gillar det!
Jag vill att den ska vara välkomnande för alla, inte bara människor.
Nu är den i och för sig lite väl vild, eftersom jag inte hinner med att rensa ogräs, men jag gillar den ändå.
Och det är fler än jag som gillar den, och det är ju det som är så fint!

Vi bor ju i ett villakvarter. Fast vi har åkermark precis runt hörnet.
Men i stort sett alla grannar verkar lägga krut på att ha den perfekta trädgården, lägga sten, markduk och grus, och göra allt för att ha den perfekta gräsmattan. På sin höjd ser man ett uppstammat träd här och var...
Okej, det är kanske inte riktigt så illa, men nästan.
Så jag har bestämt mig för att göra tvärtom.
Jag ser till att det finns ett tätt buskage, som en "skräphörna". Där kan småfåglar och igelkottar gömma sig.

För att rama in vår trädgård försöker jag plantera in olika sorters buskar. Gärna sådana som jag vet tilltalar antingen fjärilar, bin, humlor eller fåglar.

Som fjärilsbuske till exempel...

 

Och jajemensan, mellan "skräphörna" och fjärilsbuske kan man hitta denna besökare:

 

Det brukar alltid vara någon kotte här varje år, ett år var här ungar också. Himla trevligt!
Idag såg jag att han hade gömt sig vid min vattenkanna :-).

Vi hade även skator som bodde i vår ena gran i våras, som fick en hög med ungar.

Och det coolaste av allt är att vi har ett humlebo i vår vedbod!
Så himla kul!
Det är en otroligt tät trafik in där. Tror de bor under några av plattorna där inne.

Och jag är ju väldigt noga med att ha blommor i trädgården som humlor och bin älskar.
De största favoriterna är kattmynta (nepeta), oregano, mynta och lavendel.

Även midsommarblomstern är poppis när den blommar.
Pinglan låg och spanade när den blommade för fullt.

Jag frågade henne vad hon gjorde.
-Jag sjunger humlorna, sa hon ♥
(notera även katten i bakgrunden)

Jag brukar även låta ruccolan gå upp i blom, för det gillar humlorna, och blomflugorna. Och man kan äta blombladen också, de är mildare än ruccola-bladen.

 

Det är ju inte helt fel att ha ett humlebo sådär fem meter från växthuset heller...

 



 

För man får ju faktiskt tacka humlor och bin för alla grönsaker man kan skörda. Utan dem hade det inte varit lätt!

 

Sen har jag ju alltid extra "hjälp" i trädgården.

Vissa saker går väldigt bra att hjälpa till med, som att vattna. Och så. Och plocka upp gräsklipp att täcka med. 

 

 

Andra saker är inte så lätta att få till rätt...som att "hjälpa" mamma att gräva bland grönsakerna.

Eller rycka av alla bondbönor. Och gröna tomater. Och halvfärdiga gurkor.
Jag har helt enkelt lärt mig att man får begränsa uppgifterna lite, och att jag får försöka att göra vissa saker på egen hand (läs: smyga).

 

Ofta har man även Tyra som följeslagare. Hon gillar att hålla koll på oss :-)

 

 

Så vad gör det om trädgården är lite vild och rörig?

Tänk så många som älskar den!

Det är ju det bästa, och viktigaste av allt.