Mitt uppe i totalrenovering av hall inser jag plötsligt att jag även har:
• 5 beställningar på tygfigurer
• 1 beställning på lapptäcke
• 2 beställningar på virkade mössor
samt uppdrag på
• 1 styck bloggdesign.
Ja, och så skulle ju helst min egen bebis få en dyna till matstolen, en varmare mössa, ett tjockare täcke till vagnen samt något värmande till händerna.
Och ändå är inget av det för att det närmar sig jul.
Som sagt, det blev lite mycket nu!
Och samtidigt med alla projekt har man en busig, mycket bestämd bebis som kräver kvalitativ underhållning dagen lång och är svårnattad. Och för att toppa det hela så verkar det verkligen som att där grejer som gör ont i munnen på den lilla fröken...
Jodåsåattt...
Allt detta resulterar i att mitt sybord ser ut ungefär såhär (i bästa fall!):
Medan hallen ser ut ungefär såhär (återigen i bästa fall):
 |
| Notera Tyras bidrag i form av pompomboll |
Tips på uppiggande mirakelkur, anyone?
Ja, och by the way, medan detta inlägg blev till så har bebisen hunnit bli sur, nästan raderat halva inlägget, blivit grinig och trött, trasslat in sig i ett garnnystan samt bajsat för tredje gången.
Kanske dags att slänga på sig ett ytterplagg i all hast (med okammat hår och mjukisbrallor) innan bebisen blir hysteriskt arg...
Ja, jag bjuder på denna lilla inblick i mitt vardagsliv ;-)
Puss!
Igenkänning!
SvaraRaderaNumera är barnen så stora att de inte bryr sig så mkt om mig. Jag har varit vaken 1 timma och de sitter på sitt rum (de delar rum) och har inte visat sig på hela morgonen. Mannen är ute och jag sitter framför datorn helt ostörd. Jag behöver bara ge dom lite tid, att spela ett spel, läsa läxor eller nåt sen har jag flera timmar då de är nöjda och jag gör vad jag vill. Men det har inte alltid varit så. Det är några jobbiga år i början när egentid är svårt att få ihop. Jag krävde att mannen skulle natta så jag slapp. När jag nattade blev barnen alltid mer besvärliga att få att somna. Sen blev det en grej av det. Pappan nattar fortfarande. Jag kramar bara om dom och säger godnatt.
Ja visst är vardagen för härlig i bland! Och hur kan det vara så att kaoset ofta klumpar ihop sig?! Det funderar jag ofta på då man gör allt för att det inte ska bli kaos och då blir det sju resor värre! Men det är väl så det ska vara ibland, och då är det ju tur att man inte är helt ensam i det hela :) Lycka till med alla beställningar! Du får hyra in en lektant eller någon som kan underhålla den lilla underbaringen så du får lite arbetsro :) kram
SvaraRaderaMen kära du!
SvaraRaderaVisserligen kul med pigg och livaktig bebis, men inte alltid helt "praktiskt" :D
Tyra är ju gullig som hjälper stressad matte med inredningen i alla fall!
Och du Kattfondsbyxorna är ju underbara! De borde visas upp för t.ex. Sören Fernström på FB :)
Ojoj ta det lugnt Maja! :-)
SvaraRaderaOj vad de känns igen! De är vad de är! Ta inte på dig för mycket för de går rätt lätt att bränna ut sig.
SvaraRaderaPrecis så är det här hemma också för tillfället! Julmarknad på gång samtidigt som vi bygger ny tvättstuga...kram carolina
SvaraRaderaKreativa personer har alltid lite mycket på gång...tror jag. Härligt att se att en (två? tre? fyra?)personer är på G.
SvaraRaderaKul att se :)
Men nu är bloggdesignen klar i alla fall! Tack! <3
SvaraRaderaHa ha, du skriver så jäkla roligt! Det var mitt engergipiller för dagen!
SvaraRaderaMan brukar ju säga att en olycka kommer sällan ensam... Men jag tycker det stämmer på det mesta. ALLT brukar grotta ihop sig på en och samma gång!!
SvaraRaderaJag skulle vilja se lite mer av Tyra. Det var så länge sedan och jag saknar henne.
SvaraRaderaIgenkänningsfaktorn är stor även om det är länge sen jag var där. Ibland kan jag faktiskt sakna den tiden. Du är ändå väldigt kreativ och jag tror faktiskt att kreativiteten blir större ju mindre tid man har. Det gäller att passa på.
SvaraRadera