Granen och jakten på den

Här är nu "praktexemplaret":

Jag klädde den i lördags, och vilken julstämning den sprider.
Ebbe tycker det är jättekul att äta glittret... Jag tycker inte att det är lika jättekul att gå och rätta till granen hela tiden. Men, vad ska han annars hitta på när han inte kan springa av sig ute?
Det är ju hans första gran, och första jul!
Såhär spännande var det att undersöka den nya "tingesten":

Hmm...vad är det för mysko, stickig grej?

Vi var ute på riktigt granjakt i lördags, och det snöade rejält.
Det är ett bra ställe, för man kan gå runt och kika, och sedan hugga sin egen gran.
Vår är jättefin! Passar perfekt både på bredden och längden.

Såhär mycket kunde man välja på:

Och jag med min beslutsångest brukar kunna gå här i en timme...men som tur är så har jag numera en man som är väldigt övertalande, och "stöttar" mig att ta ett beslut. Dvs han har kommit på ett sätt som får mig att tro att jag har bestämt mig fastän jag inte har det. Klurigt att förklara, men han är den ende som lyckas "lura" mig utan att jag fattar :-)

Far och jag frös lite...

Men här hade vi hittat vår gran! Som vanligt längst bort...
Det blev en blågran faktiskt. Och den är inte alls särskilt blå. De kan skifta väldigt mycket i färgen tydligen.

Så nu är granen och vi (tror jag) redo att fira jul.
Jag bloggar nog till det med ett litet inlägg i morgon, för jag har nämligen en till gran att visa er... så ha en fin torsdag nu, och ta det lugnt med julstöket och snöovädret!